Martin Paasi
Enligt raporten som Finlands Bank publicerade idag kommer Finlands ekonomi att krympa med 0,5 procent i år. Ekonomin tyngs fortfarande av relativt höga räntor, ett full-stopp i byggandet, men också av en minskning i exporten. Det finns dock ljus i ändan av tunneln. “Även om den ekonomiska utvecklingen som har skett varit svagare än förutspått, har framtidsutsikterna förblivit oförändrade”, konstaterade prognoschef Meri Obstbaum i ett uttalande.
Enligt Finlands Bank har botten i recessionen således redan nåtts, och tillväxten förväntas starta nästa år med 1,7 procent och året därpå med 1,5 procent.
Den avtagande inflationen har förbättrat konsumenternas köpkraft, och år 2023 ökade löntagarnas reallöner från föregående år. Inflationen kommer att fortsätta att sakta ner år 2024, till ungefär en procents, men kommer sen att accelerera något igen år 2025. Det är huvudsakligen prisökningar på tjänster som skapar tryck på konsumentprisernas uppgång.
Samtidigt målar Finlands Banks chef Olli Rehn fan på väggen. Trots den spirande ekonomiska tillväxten måste regeringen agera snabbt för att Finland inte ska hamna i EU:s underskottsförfarande. “Jag har följt Finlands ekonomiska skuldsättning och den offentliga ekonomins hållbarhetsförsämring med djup oro de senaste åren”, sammanfattar Rehn.
“Vi hade en länge pyrande kris som kunde ha förhindrats genom åtgärder, men år har gått, klockan tickar, och Hakuli syns inte. Nu har detta blivit en akut kris”, laddar Rehn. Den offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP var 3,7 procent i december (det vill säga vi konsumerar så mycket mer än vad vi får in). Enligt den mellanprognos som publicerades idag är utsikterna nu sämre, vilket pekar på ett betydande behov av ytterligare anpassningar.
Den sittande regeringen förbereder redan nya åtgärder och enligt bedömningen kommer nya besparings- och skatteåtgärder att genomföras för sammanlagt flera miljarder, så den totala anpassningen skulle vid valperiodens slut vara upp vid tio miljarder. På basen av fredagens prognos rekommenderar Finlands Bank anpassningar “grovt räknat i storleksordningen på tre miljarder euro”, säger Rehn. För att säkerställa tillväxt borde anpassning hellre ska ske med fokus på besparingar än skattehöjningar.
Vi kommer dock sannolikt att även se skattehöjningar framöver.
