Artikeln i Helsingin Sanomat

I lördagens Helsingfors Sanomat (13.1.2024) fanns en underlig artikel med rubriken “Pelkokerroin meni överiksi” (typ: Skrämseln gick över gränsen). I den intervjuar journalisten Merja Saarinen ett par ekonomiprofessorer, en bank ekonomist och chefen för prognoser vid ETLA, med utgångspunkt i frågan om det har presenterats alltför dystra tolkningar av Finlands ekonomiska situation?

De intervjuade lyfter fram förra årets negativa BNP-prognos, som utan tvekan är blygsam jämfört med siffrorna från 90-talets lågkonjunktur och finanskrisen. För 2023 förutspår Finlands Bank en recession på -0,5 procent, och finansministeriet förutspår till och med tillväxt för det innevarande året.

Artikeln fortsätter med att konstatera att konsumenternas förtroende för framtiden är på botten, att lån inte tas trots att de är tillgängliga, och att arbetslösheten ökar, men samtidigt minskar också inflationen och därmed räntorna, och köpkraften förbättras betydligt under det innevarande året. Därför enas man kring att den senaste skrämselretoriken gått för långt.

Min förvåning kulmineras på sätt och vis i denna artikelcitat:

”Det är lite galet att recessionen får så mycket uppmärksamhet. Finlands ekonomiska tillväxt har legat runt noll i flera år nu. Nu handlar det om att den för en kort tid går under noll, det vill säga att ekonomin krymper”

Precis. Finlands ekonomiska tillväxt har legat runt noll i flera år. Och trots detta förstår varken journalisten eller de intervjuade varför vi bör vara oroliga för Finlands ekonomiska framtid. Även om en av de intervjuade uttryckligen bokstaverar orsaken.

Nej. Det handlar inte om de blygsamma tillväxtsiffrorna för förra eller det kommande året. Ja. I år ser situationen ljusare ut. Men. Problemet är att vår ekonomi inte har vuxit som alla de andras under de senaste femton åren. Eftersom produktiviteten inte har ökat. Eftersom investeringar inte har gjorts.

Investeringar har inte gjorts (annat än i väggar) eftersom det inte lönar sig att göra saker i Finland. Även statligt ägda företag har hellre investerat utomlands. Efter mobilnokia har vår ekonomiska verksamhet vissnat, föråldrats och utvecklingen stannat. Skrämseln har verkligen inte gått för långt.

Ingenting kommer att förändras förrän vi kollektivt erkänner fakta. Först efter det kan riktiga beslut och åtgärder börja. Men bara efter det. Så länge ekonomiska experter har en motsatt uppfattning om situationen, kommer förändringar inte att ske i tillräcklig omfattning, tillräckligt stort, med tillräcklig beslutsamhet.

Nu är det dock absolut nödvändigt.

Liksom för investerare och sparare att komma ihåg att diversifiera sina investeringar. Det har gått sämre i Finland än i resten av världen under en lång tid, så även om en positiv korrigering skulle vara på väg till Helsingforsbörsen, så bör man inte ha för stor Finlandsvikt i sin portfölj. Inte åtminstone om man jobbar här.

Mer om ämnet: Den finska ekonomins framtidsutsikter behöver räddas, EU:s självförsörjningsmål – guldläge för den Finska tillväxten.