Martin Paasi
I mänsklighetens marknadsekonomiska vardag gäller en oskriven tumregel: när du betalar mer för något, får du vanligtvis bättre än om du betalar mindre. Oavsett om det gäller en cykel, skidor, en bil, en bostad, skor, en hjärtoperation, design, installation, verktyg, en sextant, segel, en snöskoter, ett vapen, kläder eller något annat. Dyrare är bättre än billigare.
Detta beror på konkurrens. Om något är dyrt och dåligt, kommer produktens tillverkare eller tjänsteleverantören förr eller senare att bli ett offer för kreativ förstörelse, till förmån för ett billigare och bättre alternativ. När det ineffektiva automatiskt blir överkörd av det effektivare, slösas begränsade resurser så lite som möjligt. Som en process fortsätter ekonomins produktivitetstillväxt positivt över tiden, och alla har det bättre.
Så bör det också vara, om man ser på saken utifrån den ekonomisk tillväxtens, offentliga finansernas eller den hållbar utvecklings synvinkel. Alltid “mer, bättre, med mindre”. Så länge alla produktionskostnader och kostnaderna för bieffekter, såsom de kostnader för miljön som en produkt eller tjänst förorsakar, ingår i det pris som slutanvändaren betalar för tjänsten eller produkten, styrs mänskligheten i rätt riktning.
Centralstyrda ekonomier, osanktionerade bieffekter och informationsasymmetri stör denna process. Dyrare är då inte alltid bättre. Vem av oss har inte någon gång köpt en “märkes t-shirt” som gick sönder i första tvätten? Dessa inköp är dock oftast ganska harmlösa, av lågt värde, faktumet lätt att identifiera och man kan helt enkelt lära sig av gjorda misstag.
Det finns dock en hel industri där dyrt säljs framgångsrikt, även om det är sämre. Och kunden kanske inte märker det förrän det är för sent. När man placerar och sparar gäller en märklig relation: genom att betala mindre får du faktiskt mer. Detta beror på att investeringsavkastningen är produkten, som kostnader äter upp. Därför lönar det sig alltid att minimera kostnaderna. Oavsett placeringsstil.
Kan man då inte med skicklighet uppnå bättre, kostnadsöverstigande avkastning? Svaret är att på lång sikt och konsekvent över tiden.. mycket sällan. Statistiken är emot dig. Som det framgår i den här artikeln, består en viss marknadsavkastning av den genomsnittliga avkastningen av alla de som investerar på den marknaden. Före kostnader. När kostnader beaktas, halkar tre fjärdedelar av investerarna efter marknadsavkastningen. Dessutom har studier visat att vinnarna ändras från år till år.
Detta leder till en förbluffande slutsats: när du minimerar kostnaderna (till nära noll) genom att placera i ett index som representerar den aktiemarknad du är intreserad av, vet du redan idag att din investeringsframgång på den marknaden kommer att tillhöra den mest framgångsrika fjärdedelen, om tio, tjugo, eller hundra år. Så snart du betalar för att någon klok förvaltare ska försöka slå marknadsavkastningen , har du längre ingen aning om hur det kommer att gå för dig.
Läs mer om ämnet här.
