Martin Paasi
Under de senaste femton åren har vi, med några korta undantag, fått njuta av en nästan oavbruten börsuppgång. Särskilt i USA. Det finns med andra ord en hel generation av marknadsproffs som aldrig under sitt medvetna liv har upplevt en börsnedgång som varat längre än några månader. Detta är naturligtvis inte ungdomens fel, men detta kan samtidigt också bidra till att bubblan bara fortsätter att växa.
Har märkt att jag oroar mig över den effekt en börsnedgång skulle få på privat spararna. Kommer deras långsiktiga, alldeles rätta månatliga agerande ta slut som en följd av en börskrash? Kommer vi som nation att återgå till ruta ett, där vi nostalgiskt minns tiden före kraschen, då vanliga hederliga finnar kunde ha värdepappersportföljer värda tiotusentals euro? Kommer alla småsparare att sluta spara?
Förhoppningsvis inte, även om inget känns så frustrerande som att föra över pengar till en månadssparande där portföljens värde fortsätter att halveras. Då hjälper det inte med överdrivet energiska sparekonomer som mal på om att nu får du “två för en”. Eller med förmögenhetskonsulterna, som plikttroget fortsätter referera om sitt smältande kapital på sociala medier.
Det senaste årtiondet, med de av centralbankerna dopade marknaderna, har inte varit en representativ period i aktiemarknadernas tvåhundratjugo-åriga historia. Så en utdragen börskrash kommer definitivt att överraska många när det sen väl är dags. Därför är det redan nu viktigt att påminna investerare och sparare om hur den långsiktiga verkligheten ser ut. Krasher kommer. När? Det vet ingen.
Under en nedgång vet heller ingen när riktningen återgår till att bli uppåtgående. Den enda saken mänskligheten har kunnat bevisa sig själv är, att vi vet att aktiesparandet fungerar definitivt i det långa loppet. Så i börskraschernas frånvaro rekommenderar jag alla gör mentala övningar i kursnedgångar. Stäng ögorna och föreställ dig hur det känns när ditt portföljvärde halveras. Och lär dig leva med det.
Världen är just nu dyster, och jag har inget behov att fördjupa detta mörker ytterligare. Aktiemarknaderna i USA har visat nästan surrealistisk krisbeständighet. Och ifall du frågar någon klokare än jag, kan aktiemarknaderna mycket väl stiga även nästa år. Framför allt ifall räntorna följer den fallande inflationen. Jag hoppas naturligtvis så.
Likväl hoppas jag att allt fler privatinvesterare har realistiska förväntningar. Och uthållighet den dagen när utslagningsspelet börjar.
