Aktiv eller passiv fond?
Att investera i fonder är ett smidigt sätt att placera enkelt och diversifierat, men på grund av otaliga olika alternativ är det inte alltid helt enkelt att välja en lämplig fond. Bör investeraren välja en passiv eller aktiv fond?
Svaret beror till stor del på investerarens behov och mål. I den här artikeln har vi listat några frågor som det lönar sig att beakta vid valet av fondtyp.
Du kan även lyssna på denna artikel på Nordnet Suomi Spotify på svenska.
Vad är en passiv fond?
En passiv fond är en fond som inte förvaltas av någon. En passiv (index)fond tar inte ställning genom sina placeringsval utan följer ett förutbestämt index. Indexet kan placera på ett geografiskt område, till exempel MSCI World Index, eller till exempel på ett visst tema, till exempel STOXX Global Automation & Robotics Index. Den förstnämnda placerar i stora och medelstora bolag i 23 utvecklade länder och den sistnämnda i megatrenderna åldrande befolkning, automation och robotik, digitalisation och hälsovård.
Till exempel en fond som följer S&P 500-indexet placerar i alla bolag som hör till indexet. Indexfondens avkastning räknas ut genom att dra av fondens kostnader från indexets avkastning.
Vad är en aktiv fond?
Med aktiv fond avses en fond som förvaltas aktivt av en portföljförvaltare. Till skillnad från passiva fonder strävar den aktiva fonden efter att skapa överavkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Här spelar det roll om portföljförvaltaren är skicklig. Förvaltningsavgifterna för aktiva fonder kan vara betydligt högre än avgifterna för passiva fonder. I slutändan är det ändå meningen att de aktiva investeringsvalen skulle leda till en bättre avkastning och på så sätt kompensera för de höga avgifterna.
Smidighet eller möjlighet till överavkastning?
Det finns några tydliga faktorer som förklarar varför passiva fonder är så populära:
Smidighet: en indexinvesterare får genomsnittlig avkastning på den valda marknaden utan att behöva vara insatt i att investera eller att ha läst sig in på investeringsobjekten.
Kostnadseffektivitet: de låga kostnaderna hos passiva fonder gör det möjligt att maximera nyttan av ränta på ränta-effekten.
Transparens: när man handlar andelar i indexfonder vet man alltid vad man köper eftersom fondens innehåll finns klart och tydligt tillgängligt i förväg.
Det finns också faktorer som gör aktiva fonder populära, nedan har vi samlat de viktigaste:
Möjlighet till överavkastning: till skillnad från passiva fonder ger aktiva fonder investeraren möjlighet till överavkastning och till att få större avkastning än från index.
Möjlighet att dra nytta av ineffektiva marknader: aktiv förvaltning ger förmåner speciellt på marknader som de flesta investerare och analytiker inte följer.
Mervärde: trots att det inte är många portföljförvaltare som vinner index kan en skicklig portföljvaltare eller ett team av portföljvaltare skapa mycket mervärde åt investeraren.
Två sidor av samma mynt.
Det finns i alla fall både styrkor och svagheter med både passiva och aktiva fonder. En indexinvesterare får indexets avkastning, och inte mer än det. När det går bra för marknaden kan indexets avkastning kännas lockande men när marknaden dyker kan den genomsnittliga förlusten kännas lika dåligt.
Beroende på vilken undersökning man ser på förlorar till och med 70–90 procent av de aktiva fonderna till sitt jämförelseindex. Slutsatsen kan alltså vara att det inte nödvändigtvis är värt att betala för förvaltningen av en aktiv fond. Att hitta rätt aktiv fond kräver att investeraren fördjupar sig väl i ämnet. När bakgrundsundersöknigen är grundligt utförd kan investeraren belönas med att den aktiva fonden ger mycket bra avkastning.
Borde jag välja en passiv eller en aktiv fond?
Passiva fonder har blivit alltmer populära under de senaste åren och inte utan orsak. För många är indexfonder ett utmärkt val. I vissa situationer kan aktiva fonder vara ett bättre val, trots de högre avgifterna.