Arvsplacering: allt på en gång i aktier?

För privata investerare rekommenderas i allmänhet en tidsmässig diversifiering av investeringarna. Om du får ett arv, säljer ditt företag eller vinner på lotto kan det plötsligt finnas betydligt mer pengar på ditt bankkonto än du behöver för många år.

Då uppstår frågan: är det bäst att investera arvet på en gång, eller i flera omgångar under en längre tidsperiod? För privatinvesterare rekommenderas ofta det senare alternativet.

Tanken är att minska risken kopplad till tidpunkten för investeringen. Om man köper värdepapper lite i taget, kommer man sannolikt att köpa både billigt och dyrt, vilket leder till att det genomsnittliga anskaffningspriset blir rimligt.

Om man väljer det här alternativet lönar det sig att åtminstone göra upp en enkel investeringsplan. Den kan till exempel se ut så här: köp aktier för 10 000 euro i månaden tills tillgångarna är placerade.

En sådan plan stöder investerandet på två sätt. För det första uppmuntrar det investeraren till handlingar. För det andra hjälper den en att fortsätta köpa aktier även när det känns som allra mest motigt. Sådant mod behövdes till exempel i bottenläget år 2009. Då låg finanskrisens börsras bakom oss, och framför oss fanns en lång – om än tidvis skakig – uppgång på börsen.

Längre investeringstid + mindre kontanter = bättre avkastning.

Den amerikanska finansbolaget Northwestern Mutuals beräkningar uppmuntrar dock till att placera arvet på värdepappersmarknaden utan dröjsmål, om målet enbart är så god avkastning som möjligt.

Rekommendationen bygger på två faktorer.

För det första lönar det sig att ha så lite kontanter som möjligt i portföljen och under så kort tid som möjligt, eftersom kontanter inte ger någon avkastning alls. Dessutom är det fördelaktigt att förlänga placeringshorisonten så mycket som möjligt, så att kapitalet hinner växa på värdepappersmarknaden genom ränta-på-ränta-effekten under en lång tid.

Med andra ord är tiden enligt denna synpunkt en viktigare faktor för avkastningen än det pris till vilket värdepapper köps in i portföljen.

Finansbolagets slutsatser baserar sig på avkastningsdata från den amerikanska aktie- och obligationsmarknaden för åren 1950–2020. Bolaget har räknat ut avkastningen för rullande tioårsperioder, månad för månad.

I jämförelsen användes två portföljer på en miljon dollar. I den ena placerades kapitalet på aktie- och obligationsmarknaderna på en gång, direkt i början av den tioåriga placeringsperioden. I den andra portföljen investerades kapitalet i 12 lika stora delar under det första placeringsåret. Med andra ord låg det senare portföljens kapital till stor del kvar i kontanter under nästan hela det första året.

Enligt finansbolagets beräkningar blir avkastningen med 75 procents sannolikhet högre om kapitalet placeras på en gång i aktier och obligationer vid placeringsperiodens början. Analytikerna undersökte också hur allokeringen – alltså fördelningen mellan olika tillgångsslag – påverkade resultaten.

Resultatet var detsamma oavsett allokering. Om hela portföljen placerades på aktiemarknaden gav engångsinvesteringen i genomsnitt 15 procent högre kumulativ avkastning än investeringar spridda över tid. Om 60 procent av kapitalet placerades i aktier och 40 procent i obligationer var motsvarande skillnad 11 procent.

Hur känns det?

I Northwestern Mutuals beräkningar antas investeraren följa sin investeringsplan disciplinerat under tio års tid. Denna förutsättning är värd att notera, eftersom det inte finns några garantier för att investeraren i verkligheten håller sig till sin plan.

Därför kan den avgörande faktorn vara hur det känns för investeraren att hålla fast vid sin plan.

Tänk dig till exempel en investerare som just satsat sitt arv och köpt aktier för 100 000 euro. Om aktiekurserna därefter faller kraftigt kan den otursamme investeraren besluta sig för att rädda det som räddas kan – det vill säga sälja aktierna och realisera förlusten.

Investeraren kan återvända till marknaden senare, men kapitalet är då mindre på grund av realiserade förluster och transaktionskostnader.

Om kursfallet fortsätter kan investeraren lyckas köpa tillbaka aktierna billigare än det ursprungliga inköpspriset. Förutsättningen är dock att man lyckas köpa allt tillbaka innan kurserna hinner stiga tillbaka till den tidigare nivån.

En investerare som gått in på marknaden stegvis kan ha lättare att behålla lugnet, särskilt om endast en del av kapitalet hunnit placeras innan kursfallet. Om fallet fortsätter och investeraren håller fast vid sin plan, finns möjligheten att köpa fler aktier till reapris.

Ett annat alternativ är att flytta arvet till ett bankkonto. Saldot förändras inte om man själv inte rör det, men pengarna är då utsatta för inflation.

Statistikcentralens utmärkta kalkylator för penningvärde visar varför en investerare bör ta inflation på allvar. Enligt kalkylatorn var den årliga inflationstakten i Finland i genomsnitt 1,08 procent under åren 2011–2021. Med andra ord kröp inflationen snarare än galopperade under dessa år. Ändå skulle en placering på 100 000 euro behövt ge minst 11 382 euro i avkastning under tioårsperioden, för att köpkraften tio år senare skulle ha varit densamma som år 2011.

Investera arv – allt på en gång i aktier eller månadssparande? | Vauraat ja rohkeat, del 2.

Nordnets producent Tuomas Tuominen fick intervjua långtidsinvesteraren Marjis. Hon är i sina egna ord en samlarkaraktär som istället för kläder handlar högkvalitetsaktier till sig själv eller till sina barnbarns aktiesparkonton. Lyssna på vad Marjis har lärt sig under sin fasrika investeringskarriär och vilket mentalt och ekonomiskt arv hon vill lämna efter sig.