Då man säljer företaget eller får arv... Hur ska man investera en stor förmögenhet?
Vissa människor skapar betydande förmögenhet genom sitt eget arbete eller företagande. Andra ärver sin förmögenhet. I mycket sällsynta fall uppstår betydande rikedom genom lotteri- eller spelvinster. Men hur ska man gå tillväga för att investera ett stort kapital?
Att plötsligt eller relativt snabbt få tillgång till en större summa pengar kan förändra en privatpersons eller ett hushålls ekonomi i grunden.
Ursprunglig text skriven av Nordnets aktiestrateg Jukka Oksaharju. Publicerad 25.4.2023. Översättning 5.5.2025.
Exempel på källor till stora förmögenheter
Försäljning av företag:
Ett företag som vuxit fram under åratal eller decennier, exempelvis inom familjen, kan säljas till en ny ägare. Då får de tidigare ägarna försäljningsintäkter från aktier eller verksamheten. Detta kan ske genom försäljning på den privata marknaden eller via en börsintroduktion.
Ur ett investeringsperspektiv innebär detta en förändring: förmögenheten som tidigare varit koncentrerad i ett enda fast objekt förvandlas till en möjlighet att snabbt och flexibelt diversifiera kapitalet, bland annat i börsnoterade värdepapper. Det innebär både förbättrade verktyg för riskhantering och ökade möjligheter till avkastning.
Arv:
Ett betydande arv kan komma när som helst i livet. Det kan ge ökad ekonomisk frihet eller till och med självständighet. Men personen som tar emot ett arv har inte nödvändigtvis ekonomikunskaper eller erfarenhet av investeringar. Därför kan det för mottagaren kännas riskabelt att investera arvet utan tillräcklig kunskap.
Förenklat bör man, förutom investeringskunskaper, också beakta arvtagarens ålder, förväntad investeringshorisont, riskvilja och vardagliga konsumtionsbehov.
Även om pengar inte är det viktigaste i livet är det ett faktum att ett större belopp på kontot utgör ett "positivt problem" som behöver förvaltas ansvarsfullt.
Investeringsplanen måste utgå från dina egna förutsättningar.
Först och främst bör du klargöra dina mål. Behöver du ett löpande kassaflöde, eller kan du ta större risk i hopp om värdestegring? Hur stort kapital har du råd att förlora permanent?
Nästan alla investeringars totala avkastning består både av kassaflöde och potentiell värdestegring. Kassaflöde syftar på dividender, skogsintäkter, hyresintäkter eller ränteintäkter. Med kassaflöde avses den del av avkastningen som investeringsobjektet själv kan generera utan att det behöver säljas.
Förenklat handlar det alltså om exempelvis ett företags förmåga att betala dividend, en skogs förmåga att producera virke och ge intäkter från virkesförsäljning, en investeringsbostads förmåga att generera hyresintäkter, ränteplaceringars förmåga att ge ränteinkomster och så vidare. Värdestegring i sin tur innebär att en tillgång kan säljas för mer än vad du betalade.
I ett idealfall erbjuder investeringen både löpande kassaflöde och långsiktig värdestegring – men detta är sällsynt på effektiva marknader. Därför måste investeraren balansera behovet av kassaflöde med önskan om tillväxt. På lång sikt kan portföljen ge både växande kassaflöden och kapitaltillväxt, men på kort sikt finns inga "gratis luncher".
Risk för permanent kapitalförlust finns alltid, men genom att sprida investeringar över olika tillgångsslag och utvecklingsskeden kan risken minskas.
Kom ihåg dessa grundläggande fakta.
Oberoende av vad själva investeringsobjektet består av bör man komma ihåg några betydande faktorer. En av dessa är likviditet – alltså hur snabbt tillgångar kan omvandlas till pengar utan att förlora mycket i värde. Om du tvingas sälja tillgångar under deras marknadsvärde kan det bli dyrt.
Likviditet är avgörande eftersom oförutsedda behov kan tvinga investeraren att sälja vid fel tidpunkt. Just nu ser vi den högsta inflationen på 40 år och de högsta räntekostnaderna på 15 år. Ett alternativ är att alltid ha kontanter motsvarande några års levnadskostnader i mycket likvida räntebärande tillgångar.
Detta låter naturligtvis som ett utopiskt utgångsläge för den genomsnittlige investeraren, men en person som har uppnått en förmögenhet som ger ekonomisk frihet vill sannolikt inte längre utsätta sin vardagsekonomi för risk genom sin investeringsverksamhet. Genom att kontinuerligt upprätthålla ett tillräckligt stort kassakapital är det möjligt att i hög grad minska risken för att behöva sälja de mest riskfyllda (med högre långsiktig avkastningsförväntan) och vanligtvis mest kursvolatila tillgångarna vid helt fel tillfälle – det vill säga när kurserna ligger på bottennivåer.
God likviditetshantering bidrar till att förbättra investerarens nattsömn och minska onödig stress från kortsiktiga marknadsrörelser. Det minskar behovet av att fatta förhastade beslut.
Motvikten till att säkerställa kortsiktig betalningsförmåga är vanligtvis behovet av att också trygga en attraktiv långsiktig avkastningspotential. Om en stor del av förmögenheten finns placerad i likvida och tryggt upplevda tillgångar, är den då också till stor del bunden i investeringar med förhållandevis låg avkastningsförväntan. Men ju längre den faktiska placeringshorisonten är, desto mer kan den genomsnittliga investeraren överväga att ta investeringsrisk. En lång tidshorisont tenderar nämligen att jämna ut riskerna från kortsiktiga marknadssvängningar.
Kontanter är inte alltid en trygg hamn.
Efter att ha funderat på avkastningen bör du överväga timing: ska du investera allt direkt, vänta på en marknadskorrigering, eller investera gradvis varje månad?
Historiskt har kontanter varit en börda för kapitalets realvärde. Även om framtiden är osäker, har marknaderna historiskt haft en stigande trend. Att hålla kapital utanför marknaden har ofta inneburit förlorad avkastning och minskad ränta-på-ränta-effekt.
Ett vanligt misstag är att underskatta risken i kontanter. I mars 2023 var kärninflationen i Finland, enligt Statistikcentralen, hela 7,1 procent. Det innebär att även om nominella räntor på exempelvis tidsbundna insättningar låg på en eller två procent, förlorade spararen över fem procent i köpkraft per år. Detta kan beräknas genom att dra av årsinflationen från den årliga nominella avkastningen.
Vissa kallar denna avkastning för realavkastning. Eftersom inflationen har varit förhöjd i ungefär ett och ett halvt år har realavkastningen på insättningar – det vill säga spararens faktiska köpkraft i förhållande till varor och tjänster – sjunkit avsevärt. Att det nominella värdet på förmögenheten består är knappast någon tröst för spararen om det allmänna prisläget höjs med nästan femton procent på ett par år. Även om inga investeringar är helt riskfria i en höginflationsmiljö, är det logiskt att anta att en insättning utan risk sannolikt kommer att ge negativ realavkastning.
Att gradvis allokera kontant- och kassareserver till allt mer riskfyllda investeringar i hopp om högre avkastning är därför klokast att göra genom tidsmässig diversifiering. Genom att investera regelbundet med lika stora belopp köper investeraren flest andelar när tillgångarna är ”billigare” och färre när de är ”dyrare”. Ett ytterligare argument är att ju längre tidshorisonten för portföljens uppbyggnad är, desto mer sannolikt är det att portföljens genomsnittliga anskaffningspris över tid hamnar på en rimlig nivå – inte i närheten av absoluta bottennivåer, men inte heller vid topparna.
Att göra misstag är mänskligt – och normalt.
Alla investerare gör misstag. Det viktiga är att lära sig av dem – och gärna också av andras. De bästa investerarna tenderar att snabbt identifiera och korrigera sina misstag. De låter vinsterna växa och begränsar förluster.
Detta leder vanligtvis till att de bästa investerarna klarar sig bättre än genomsnittet under tider av ekonomisk nedgång och marknadsoro, genom att deras portföljvärden sjunker (avsevärt) mindre än marknaden i det stora hela. Kanske i kontrast till en något stereotypisk föreställning handlar riktigt framgångsrikt investerande alltså inte enbart om att portföljen ska överträffa marknaden under uppgångsperioder genom att man lägger sjätte växeln i.
Ett vanligt misstag är att försöka tajma marknaden baserat på sin intuition. Om en investerares magkänsla säger att det ännu inte är dags att köpa eller sälja eftersom ett kraftigt kursrörelse förväntas runt hörnet, baseras beslutet i det långa loppet ofta mer på gissningar än på en välgrundad bedömning genom en analytisk process. Särskilt när en genomsnittlig investerare försöker tajma marknaden vid olika vändpunkter med nästan hela sin plånbok, är utsikterna för framgång sällan särskilt stora.
Tvärtom: ständiga försök att både tajma och svänga investeringar fram och tillbaka leder med säkerhet bara till ökade transaktionskostnader. Dessutom kan försök att tajma marknaden utifrån förmodade kortsiktiga svängningar bryta den långsiktiga ränta-på-ränta-effekten i lovande investeringar, om investeraren väljer att minska innehavet eller sälja helt på grund av en tillfällig turbulens. Kortfristig marknadstajming kan alltså fördunkla investerarens perspektiv i förhållande till långsiktiga mål – de som ofta låg till grund för det ursprungliga investeringsbeslutet.
Ett annat vanligt misstag är överkänning av det man redan känner till. På sätt och vis är detta en bra sak – investeringar bör i huvudsak göras i objekt som investeraren har satt sig in i och vars risk- och avkastningsaspekter hen upplever sig förstå. Men även här finns det gränser: om en investerare säljer sitt byggföretag och placerar hela vinsten från försäljningen i aktier inom just byggsektorn, går möjligheten till branschmässig diversifiering förlorad. Investeringsriskerna blir då fortsatt koncentrerade till vissa grundläggande faktorer, såsom ränteutveckling, inflation och köpkraft samt konjunkturen inom byggbranschen.
Ekonomisk frihet är den yttersta vinsten.
Den största fördelen med en stor förmögenhet är möjligheten att själv styra sin tid – att slippa begränsas av ekonomiska måsten. Du kan välja att tillbringa mer tid med familj och vänner, resa mer eller ägna dig åt hobbies som du inte kanske ens tänkt på då du varit fastspänd i ekorrhjulet.
En annan aspekt är att du har möjlihet att ta hänsyn till hållbarhet och påverkan när du bygger din portfölj. Du kan välja att investera i bolag som bidrar till att lösa globala hållbarhetsutmaningar.
Läs mer om att investera hållbart.
Dessutom kan du bygga en portfölj som skapar stabila inkomster även för nästa generation. Eller välja att donera delar av avkastningen till välgörenhet.
Men även ett passivt val – som att lämna pengar på bankkontot – är ett beslut. När du flyttar pengar från bankkontot till investeringar ökar din risk, men samtidigt ökar också den potentiella avkastningen.