Volatilitet, Sharpekvot och betavärde
Volatilitet.
Volatiliteten visar hur mycket värdet på investeringen avviker från medelavkastningen. Ju större förändringen i portföljen är i förhållande till den genomsnittliga förändringen, desto större är volatiliteten. Och ju större portföljens volatilitet är, desto större är osäkerheten kring dess avkastning.
Volatiliteten beräknas vanligtvis från standardavvikelsen för dagsavkastningen och uttrycks i procent inom en viss tid. Om fonden anger en förväntad avkastning på 9 procent och dess volatilitet är 20 procent, kan man räkna med att det är sannolikt att fondens årliga avkastning är ungefär mellan -11 procent (9 procent minus 20 procentenheter) och 29 procent (9 procent plus 20 procentenheter).
Låg volatilitet kan tyda på en lägre risk, men det kan också innebära att till exempel aktiens omsättning är så liten att det kan vara svårt att bli av med den. Låg volatilitet kan också tyda på en framtida krasch.
Volatilitet med hög procent innebär att priset på investeringen kommer att falla – det kan stiga kraftigt, men också falla kraftigt, till och med kollapsa. Om man önskar mindre risk, kan man välja investeringar med låg volatilitet. Om man däremot strävar efter avkastning, kan man välja en investering med hög volatilitet.
Volatiliteten beskriver alltså prisförändringen och mäter helhetsrisken.
Sharpekvoten är överavkastningsmätaren.
Sharpekvoten kan benämnas som överavkastningsmätare. Den beskriver hur mycket mer en investering har genererat jämfört med en riskfri insättning per volatilitetsprocent. Ju större volatilitet portföljen har haft, desto bättre borde avkastningen också vara.
Siffran beräknas genom att från placeringens avkastning dra av den riskfria räntan (3 månaders euribor) och dividera resultatet med placeringens risk, dvs. volatilitet. Ju högre Sharpekvoten är, desto bättre har investeringen genererat i förhållande till sin risk. Det positiva Sharpekvoten visar alltså att risktagningen har lönat sig. Den negativa Sharpekvoten visar att placeringen har gett sämre avkastning än det riskfria alternativet skulle ha gjort.
Sharpekvoten visar hur mycket investeringsobjektet ger ersättning för den risk jag tar. Ju högre siffra desto "bättre" investering. Sharpekvoten används oftast då man jämför fonder.
Betavärdet fungerar som aktiens sensitivitetsmätare.
Betavärdet mäter aktiens totala avkastning beroende på marknadens genomsnittliga avkastning. Om betavärdet är en, ändras aktiens kurs i samma proportion som marknaden. Om betan är 1,2 ökar aktien i genomsnitt med 20 procent mer än marknaden, men det kan också vara 20 procent mindre. Om betan är 2, varierar avkastningen dubbelt, om 3, så tredubbelt. Om betan är mindre än 1 är aktiens förändringskänslighet mindre än jämförelseobjektet.
Om du är en stor risktagare och försöker nå en avkastning som är större än indexet kan du investera i aktier med beta som överstiger 1. Om du tolererar risker sämre, kan du investera i aktier med beta under 1.
Av de siffror som nämnts ovan finns naturligtvis inget absolut som säger vad som är en bra investering. Nackdelen med dessa olika uträkningar är att de berättar om det förflutna, inte framtiden. Det väsentliga är att förstå att det alltid finns risker med att investera, men man kan ändå försöka förutse dessa risker genom att analysera det förflutna. Volatilitet, beta och sharpe fungerar som ledstjärnor för en investerare – men det är inte värt att endast beakta dem eller andra enskilda faktorer när man gör en investering.