ETF eller fond?
ETF:er dvs. börshandlade indexfonder med låga förvaltningskostnader har blivit allt mer populära. Varför är ETF:er så omtyckta och hur skiljer sig en ETF från en vanlig fond?
Du kan även lyssna på denna artikel på Nordnet Suomi Spotify
Både onoterade indexfonder och ETF:er är kostnadseffektiva sätt att diversifiera investeringar och minska portföljens totala risk. Med dessa är det även lätt att spekulera geografiskt eller till exempel branschvis. De flesta av ETF-fonderna är aktiefonder, men även ränte-ETF:er finns på marknaden.
Det är enkelt att indexinvestera med ETF:er eller fonder och som investerare behöver man inte läsa på om företaget eller investeringen i fråga, utan det räcker att man besitter baskunskaperna. Indexplaceringar är också säkrare, eftersom ett ogynnsamt bolags framgång i fonden inte inverkar lika starkt på portföljens helhetsutveckling som i en situation där motsvarande summa skulle ha placerats i en enskild aktie. Men det är viktigt att komma ihåg att även ETF:er och indexfonder har en marknadsrisk.
ETF:er och indexplaceringar kräver inte lika mycket aktiv uppföljning som att investera i direkta aktier. Genom att spara per månad får du en genomsnittlig avkastning på din investering på lång sikt, eftersom du automatiskt sprider inköpen i olika konjunkturer.
Vad är skillnaden mellan ETF:er och vanliga fonder?
Med ETF:er handlar du på samma sätt som med aktier och dess värde uppdateras i realtid då börsen är öppen. I aktiva och passiva fonder kan du köpa och sälja andelar i allmänhet en gång i dagen.
Fondens placeringar värderas till marknadspris dagligen och reglerna för deras värderäkning, tidpunkt samt värderingsprinciperna för placeringsobjekten syns bäst på fondbolagets webbplats. ETF-fonderna kombinerar det bästa av placeringsfonder och aktieplaceringar.
Ofta ställda frågor om ETF:er:
Vad ska man ta i beaktande då man investerar i ETF:er?
Investeraren ska särskilt beakta sina egna placeringsmål. Därefter bör man hitta en ETF-fond som passar ens egen uppfattning, vilket kan vara knepigt i början på grund av det stora antalet fonder. ETF-placeringsidéer kring olika teman eller kriterier hittar du till exempel här.
När man överväger en placering ska man fästa uppmärksamhet vid ETF:ens struktur, som finns i två huvudtyper: fysiskt och syntetiskt replikerande. Fysiska ETF:er inkluderar samma värdepapper som är representerade i målindexet – dessa ETF:er är jämförbara med traditionella investeringsfonder. Fysiska, s.k. UCITS ETF-fonder har samma risker som placeringsfonder, varvid också ETF-andelsägaren har direkt äganderätt till fondens värdepapper.
I syntetiska ETF:er replikeras riskpositionen i målindexet med derivat, vilket ger lägre transparens och högre motpartsrisk. Emittenter bygger oftast syntetiska ETF:er på marknader med restriktioner gentemot utländska investerare.
Enligt det europeiska UCITS III-direktivet ska värdet på syntetiska ETF:ers garantikorg utgöra minst 90 % av de investerade tillgångarnas totala värde, vilket innebär att investerarens risk begränsas till högst 10 % i händelse av en motparts konkurs.
ETF:er som följer index är enkla och förmånliga fonder, där företagens vikt bestäms av deras marknadsvärde. Det finns också ETF-fonder som placerar i balansindex. I sådana index är aktier jämnt betonade eller så kan de betonas på något helt annat sätt. Det kan vara t.ex. små företag, värdebolag eller utdelningsbolag som betonas.
Investeraren ska fundera på vilket index som passar bäst för det egna placeringsmålet. Många gånger beaktar investeraren inte det underliggande målindexet, fast den egentligen är den viktigaste faktorn för fondens avkastning.
Tips för den som nyligen bekantat sig med ETF:er.
Granska följande punkter före du börjar investera i ETF:er:
ETF:ens struktur – är det en fysisk eller syntetisk ETF? Man kan undvika motpartsrisken med fysiska ETF:er, men syntetiska ETF:er i Europa har även en låg risk på grund av UCITS III -direktivet.
Betalar ETF:en utdelning i andelar för vilka investeraren betalar kapitalskatt på eller placerar ETF:en utdelningen på nytt i fonden? I princip är en ETF som återinvesterar utdelningar i allmänhet ett förnuftigt val, eftersom utdelningsskatten tär på ETF:ens kostnadseffektivitet då det är frågan om just en ETF som betalar utdelning. Tillväxtrelaterade ETF:er placerar också utdelningarna för att öka ränta på räntan och betalar skatterna först vid inlösen av investeringen.
Kostnadsstruktur – vilken emittents produkt erbjuder den lägsta förvaltningsavgiften (TER-tal, total expense ratio)? Är jämförelseindexet detsamma?
Se till att ETF:en följer sitt index noggrant. Detta framgår av den aktiva risken (tracking error). När skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen på det index som följs är liten, visar den en noggrann uppföljning av indexet. Det mest effektiva är att hitta en lågkostnads ETF med en liten aktiv risk. Indexavvikelser uppstår bl.a. i fråga om illikvida placeringsobjekt, dividender och kostnader för värdepappershandel. De mest populära ETF-fonderna följer sina index noggrant.
Köper du ETF:en i euro eller i kronor? Om noteringsvalutan inte är euro tillkommer en avgift för valutaväxlingen.
Observera spread, dvs. skillnaden mellan köp- och försäljningsnoteringar. En större spread är också en utgift. Hos ETF:er som investerar i den likvida marknaden är spreaden liten, medan exotiska och olikvida ETF:er har en större spread.
Investeraren kan vid behov kontrollera att ETF:ens nettovärde (NAV, Net Asset Value) motsvarar dess verkliga marknadsvärde, eftersom priset på andelen bestäms på marknaden under hela börsdagen. Detta kan du göra genom att söka efter ETF:ens marknadsvärde på emittentens hemsida och jämföra det med noteringar. På så sätt försäkrar du dig om att du inte betalar för mycket när du köper eller säljer till underpris. Arbitragesituationer kan uppstå ibland, men ofta håller en effektiv marknadsgaranti priset nära NAV-värdet till nästan 100 % under en hel börsdag.
Bekanta dig med ETF:ens faktablad och dess fondprospekt före du beslutar att investera i ETF:en och var noggrann med att förstå riskerna.
Tid är en ETF-investerares bästa vän. Då du diversifierar tidsmässigt kommer du att lyckas bättre ur ett långsiktigt perspektiv.