Direktavkastning vs. utdelningstillväxt – vilken är mer relevant?
Betyder en hög direktavkastning alltid att det är frågan om ett bra investeringsobjekt? Borde man investera i en dividend med stadig och måttlig tillväxt eller en dividend med så hög direkavkastning som möjligt?
Vad menas med direktavkastning?
Direktavkastningen beskriver dividendens förhållande till bolagets aktiekurs. Om bolaget betalar 0,20 euro i dividend per aktie och bolagets aktiekurs är 4,50 euro, blir dividendintäkterna 0,20 €/4,50 € = ca 4,4 %. Många finländska bolag betalar för närvarande sin dividend i flera rater, och därför är det viktigt att i beräkningen komma ihåg att använda den summa som motsvarar hela årets dividender.
En hög direktavkastning är inte alltid nyckeln till lyckan.
Man kan tänka sig att en hög direktavkastning automatiskt betyder ett bra placeringsobjekt. Detta är dock inte nödvändigtvis fallet, eftersom den höga direktavkastningen alltid är ett tvärsnitt för en enskild stund och det kan finnas många ogynnsamma faktorer bakom den. En hög direktavkastning kräver ofta en eller båda av följande faktorer: fallande aktiekurs och/eller högt dividendutdelningsförhållande.
En aktiekurs som sjunkit mycket förknippas i allmänhet med en ogynnsam utveckling av affärsverksamheten eller svaga framtidsutsikter. Om bolaget är i svårigheter kan direktavkastningen se lockande ut på grund av den låga aktiekursen, men om tillgångarna minskar kan illusionen ur bolagets kassa snabbt gå sönder. På motsvarande sätt kan dividendintäkterna se höga ut om bolaget betalar mer än 100 % av sitt resultat i dividend. Även då ligger dividendens hållbarhet på en svag grund, eftersom bolaget inte för evigt kan betala ut större dividend än vad dess vinst är.
Aktier utan dividendutdelning utgör också ett smart alternativ.
Vinstutdelning i form av dividend är i princip en förnuftig lösning endast när bolaget inte längre hittar produktiva placeringsobjekt i sin egen affärsverksamhet och således inte kan investera sina intäkter för att påskynda en lönsam tillväxt. När bolaget befinner sig i ett tidigt tillväxtskede lönar det sig att satsa en så stor del av sitt resultat på att öka affärsverksamheten, om avkastningen på kapitalet är på en tillräcklig nivå. Då blir dividendavkastningen ofta noll eller mycket låg.
Här följer några exempel på företag som befinner sig i en stark tillväxtfas på Helsingforsbörsen, som i stället för att betala dividend placerar nästan hela sitt resultat tillbaka till tillväxt.
Hög direktavkastning och dividendens hållbarhet.
En god direktavkastning skapar trygghet för investeraren i händelse av kursnedgång och erbjuder regelbundet inkomstflöde. Å andra sidan talar den höga direktavkastningen ofta för att bolagets tillväxtmöjligheter saknas. Vid jakt på hög direktavkastning lönar det sig att bland annat granska om dividenden är hållbar och om bolaget har bättre alternativ till dividend. Utdelning av nästan hela resultatet i dividend till ägarna är i princip förnuftigt endast när bolaget inte längre kan återinvestera vinstresurserna tillräckligt produktivt. Det lönar sig att vara på sin vakt när dividendutdelningskvoten ständigt överstiger över 100 procent. Då kan utdelningsintäkterna på papper se lockande ut, men de är sällan på en hållbar grund, eftersom bolaget inte i all oändlighet kan betala en större dividend på sin inkomst. Om bolagets tillväxt är obefintlig och dividendutdelningsförhållandet är högt, är sannolikheten för växande dividender mycket liten. Här nedan ser du några bolag som profilerat sig som goda dividendutbetalare och som har begränsade tillväxtmöjligheter och som betalar nästan hela deras resultat i dividender.
En dividendinvesterares checklista.
- 1
Är bolaget i ett tidigt tillväxtstadium (dividender kommer att betonas först långt in i framtiden) eller är det ett bolag med begränsad tillväxtpotential (hög direktavkastning i nuläget)?
- 2
Är dividenden på stadig grund eller är dividendutbetalningsförhållandet ständigt över 100 %?
- 3
Kan dividenden växa från år till år eller är dividendmaskineriet redan utnyttjat till bristningsgränsen?
Det som presenteras här är inte och ska inte tolkas som en uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper. Investeraren ska basera sina investeringsbeslut på sin egen uppskattning och ta i beaktande sina egna målsättningar och ekonomiska situation. Det finns alltid risker förknippade med investering och finansiella instrument. Innan man börjar handla bör investeraren förstå riskerna förknippade med handeln och produktens villkor.
Observera att historisk och simulerad avkastning inte garanterar framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan stiga och sjunka. Det finns en risk att du inte får tillbaka det investerade kapitalet.