Dividendaktier med havstång
I sin text diskuterar Nordnets aktiestrateg Jukka Oksaharju en investeringsstrategi där investeraren placerar i utdelningsaktier med lån. "Att klokt investera med lån handlar i första hand om riskhantering och först sedan om vinstmaximering."
Grunderna i att investera med hävstång.
Med hävstångsinvestering avses en investeringsstrategi där investeraren använder aktier som är köpta med eget kapital som säkerhet till att skaffa nya aktier med kredit. Utgångspunkten med en sådan investeringsstrategi är att investeraren räknar med att kunna skapa en större avkastning på det lånade kapitalet än vad räntekostnaderna blir. Investeraren räknar även med att få en rimlig ersättning för risken eftersom riskerna också kan realiseras. Placeringslånet får man hos sin bank eller aktiemäklare. Via den här länken kan du läsa mera om Nordnets placeringslån.
I ett bra scenario, med andra ord när investeraren lyckas med lånet som planerat, kan hen med det lånade kapitalet sköta lånets kostnader. I en optimal situation räcker avkastningen också till att förkorta lånet eller till andra nya investeringar.
Att investera med hävstång är faktiskt inte något nytt eller unikt. Till exempel börsbolag använder sig av kapital som investerare placerat i bolaget samt främmande kapital, det vill säga lånade pengar. Egentligen är skillnaden mellan att en privatperson investerar och att ett bolag investerar bara det att här går pengarna från ett bolags konto, inte från en privatpersons.
På lång sikt spelar det inte så stor roll om lånet är i bolagets eller i investerarens namn. Beskattningen och säkerhetsvärdet av lånet kan vara olika för ett bolag och för en privatperson men samma princip tillämpas på båda. Om en privatperson har med hävstång köpt aktier i ett bolag som också använder hävstång, fungerar hävstångseffekten i tre lager, nämligen i bolagets operativa verksamhet, i bolagets finansiering och i privatpersonens placeringslån.
Exempel på aktieinvesterarens hävstång: case lång sikt.
I en portfölj som är klart mer konservativ än exemplet kan investeraren i stället för en kursuppgång ansöka om en skuldhävstång för utdelningsintäkterna. På Helsingforsbörsen ger till exempel Fortums, Nordeas och Sampos aktier en medelsnittsavkastning på fem procent.
Följande exempel är helt påhittat och har bara som syfte att illustrera logiken med hävstångsinvesteringar. Investeraren skulle med sina egna pengar få 100 aktier i Fortum för 1180 euro. Investeraren skulle kunna köpa ytterligare 100 aktier i Fortum med lån genom att använda de tidigare köpta aktierna som säkerhet för lånet. Investeraren behöver låna 1180 euro. För exemplets skull kan vi säga att räntan på lånet är en procent, vilket på årsnivå blir 11,80 euro.
Fortum meddelar att bolaget kommer att betala 1,10 euro i utdelning per aktie i vår. Investeraren får alltså 110 euro i utdelning före skatt för sina 100 aktier köpta med lån. När man subtraherar räntekostnaden på 11,80 euro blir investeraren med 98,20 euro "extra utdelning" köpta med lån. Extra utdelningen beskattas och i exemplet skulle skatten bli 28,05 euro. Efter att ha betalat ränta och skatt blir investeraren alltså med 70,15 euro i handen för amortering av lån. Den kan investeraren också investera vidare om banken nöjer sig med säkerhetsgraden av investerarens lån och om investeraren kan sova lugnt under nätterna med en sådan risk.
Förutom utdelningen i exemplet ovan får investeraren naturligtvis också utdelning på de 100 aktier köpta med egna pengar. På dem betalar investeraren "endast" dividendskatt och ingen ränta (eftersom aktierna finansierades av eget kapital).
Ett fenomen som är bra att komma ihåg och har en inverkan på aktiens värde är att när utdelningen betalas ut sjunker värdet på aktien så mycket som utdelningen. Där lönar det sig för investeraren att fundera på om utdelningen och den förväntade kursutvecklingen kommer att vara tillräckligt bra för att överskrida de räntekostnader, dividendskatt och den höjda risken som hävstångseffekten medför.
Större variation mellan scenarier med lån – det vill säga högre risk.
I en optimal situation skapar investeraren betydligt med extra utdelningsinkomster. I en optimal situation återhämtar sig även bolagets aktiekurs från denna "utdelningsdipp" och till och med går upp till ett topprekord. I ett sådant fall blir investeraren med inte bara extra utdelning som skapats av hävstångeffekten utan kan också dra nytta av en starkare positiv kursutveckling som hävstångseffekten skapat. Här understrycks nyttan av en lång investeringshorisont, vilket jag personligen tycker lämpar sig bäst för en konservativ investerare som vill investera med en balanserad hävstångseffekt.
Å andra sidan kan det hända att bolaget inte längre har möjlighet att betala utdelning och aktiekursen kan dramatiskt gå ner om det börjar gå dåligt för företaget. Då äter placeringslånet upp investerarens egna pengar med hävstångseffekt och då kan investerarens pengar snabbt ta slut, redan innan bolagets pengar tar slut. Även den negativa effekten går hand i hand med hur mycket hävstång det finns i portföljen: ju mer lån investeraren har desto snabbare kommer bottnet emot när kurserna dyker.
Analysera riskerna innan det är för sent.
Att investera med hävstång är inte riskyllt bara om det går dåligt för utdelnings- och kursutvecklingen utan också om räntan på lånet stiger. När räntan stiger äter den upp investerarens avkastning, på samma sätt som en mindre ränta förbättrar avkastningen om andra faktorer inte ändras. I det här exemplet antar jag naturligtvis att hävstångseffekten inte använts till att investera i ett instrument med räntor som underliggande tillgång med hopp om bra avkastning. Istället utgår jag i exemplet från att investeraren har placerat i en konventionell, diversifierad aktieportfölj.
För att öka portföljens "soliditetsgrad" kan investeraren spara utdelningsinkomster på kontot och lägga till pengar från sina löneinkomster. Så gjorde jag själv under finanskrisen i slutet av året 2008 och i början av året 2009. Efter det, ung och ivrig, gick jag och skuldsatte mig mera igen genast efter att säkerhetsgraderna under andra kvartalet 2009 förbättrades igen.
Att placera med lån lämpar sig inte för de flesta.
Jag tycker inte att det passar alla att placera med lån. Men om investeraren har villighet och förmåga att ta hävstång kan speciellt en utdelningsbaserad aktiestrategi med en måttlig hävstång fungera om den almänna räntenivån är låg. Riskfritt är det dock aldrig.
Att investera med lån endast för potentiell kursuppgång eller för snabba vinster innebär en betydande – och åtminstone för mig alldeles för stor – risk eftersom det inte finns utdelningsinkomster nästan alls (som inte påverkas av kursförändringar). Jag är inte intresserad av att med lån investera bara i kursutveckling utan vill alltid få strukturell avkastning direkt från investeringsobjektet: utdelning på aktier, hyra på en lägenhet, skogsförsäljningsinkomster på skog, ränta på obligationer och så vidare. Att spela på prisförändringar är ett tilläggselement för mig.
Personligen tycker jag att en kvalitetsbolagsstrategi med en måttlig hävstång är den mest intressanta. Själv tar jag hellre ställning för kvalitet och använder också dels lånade pengar än att alternativt endast med lånepengar starkt ta ställning och investera i ett "magiskt" bolag med hög risk. De här är naturligtvis inte de enda sätten att nå hög avkastning.
Jag tycker att i huvudregel lämpar sig hävstångsinvestering endast som extra krydda till en välplanerad portföljförvaltningsstrategi. Det skulle jag dock inte rekommendera som huvudstrategi för en vanlig privatinvesterare. Att planera innebär även att beakta även risker med hävstång före de skulle kunna realiseras.
Se utdelningskalendern
Texten innehåller inte investeringsrådgivning. Syftet med texten är inte att lyfta fram eller att göra investeringsanalys av något av de ovannämnda bolagen eller delar av dem. Texten ska inte heller tolkas som rekommendation av de ovannämnda bolagen eller som ett förslag om riktkurs för dem. Det som presenteras här är inte och ska inte tolkas som en uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper. Investeraren ska basera sina investeringsbeslut på sin egen uppskattning och ta i beaktande sina egna målsättningar och ekonomiska situation. Det finns alltid risker förknippade med investering och finansiella instrument. Innan man börjar handla bör investeraren förstå riskerna förknippade med handeln och produktens villkor. Observera att historisk och simulerad avkastning inte garanterar framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan stiga och sjunka. Det finns en risk att du inte får tillbaka det investerade kapitalet.
Om du handlar aktier med kredit ökar din marknadsrisk. Vid lyckade investeringar får du en större avkastning på dina pengar. På motsvarande sätt blir dina potentiella försluster större om dina investeringar lyckas som planerat. Det finns en risk att du kan förlora alla dina innehav.
Vid ett överbelåningsläge i din portfölj ska du omedelbart åtgärda situationen. I annat fall riskerar du bland annat att dina investeringsobjekt tvågssäljs. En tvångssäljning leder till förluster vars storlek kan överskrida den ursprungliga kreditens värde. Läs mera om risker här .