Warranter.

Vad är warranter?

Warranter är investeringsprodukter där du som innehavare har rätten att antingen köpa eller sälja underliggande tillgång till ett på förhand bestämt pris och en på förhand bestämd lösendag. Den underliggande tillgången kan till exempel vara en aktie, ett index eller en råvara. Warranter skiljer sig från optioner och terminer på så sätt att de är utgivna av en emittent, vanligen en bank eller ett värdepappersbolag, och handlas på handelsplatser. Warranter kan utnyttjas för att köpa eller sälja den underliggande tillgången, men i praktiken används de för att ta del av warrantens värdeutveckling utan att den underliggande tillgången köps eller säljs. Om warranten har haft en positiv värdeutveckling kan innehavaren lösa in warranten på lösendagen och enbart erhålla en kontant avräkning motsvarande warrantens prisökning. Warranter ska inte blandas ihop med teckningsoptioner, som på engelska kallas ”subscription warrants”. Teckningsoptioner kan inom en viss tidsperiod utnyttjas för teckning av motsvarande nyutgivna värdepapper.

Warranter är ett finansiellt instrument med hävstång som innefattar väldigt hög risk, detta då de rör sig mer, såväl upp som ner, än den underliggande tillgången och där en liten prisrörelse kan ha en stor påverkan på avkastningen. En investerare behöver således ha god förståelse för finansmarknaden rent generellt och i synnerhet produktens risker och egenskaper. Med en warrant är risken stor att du förlorar hela ditt investerade kapital. Ju högre hävstången är desto större är risken att du förlorar ditt kapital. Du kan dock inte förlora mer än ditt investerade kapital. 

Hur fungerar en warrant?

En warrant har en begränsad förlustrisk, men en obegränsad avkastningspotential. Den begränsade förlustrisken ligger i att den som investerar behöver ett relativt litet kapital i jämförelse med att köpa till exempel aktien direkt. 

Underliggande tillgång

En warrants värdeförändring är kopplad till utvecklingen i en underliggande tillgång. Exempel på underliggande tillgång kan vara en aktie, ett index eller en råvara.

Typ av warrant

Det finns två typer av warranter:

Köpwarrant – om du förväntar dig en stigande marknad
Säljwarrant – om du förväntar dig en fallande marknad

En köpwarrant ökar i värde när priset på den underliggande tillgången ökar och en säljwarrant ökar i värde när priset på den underliggande tillgången sjunker. Skulle den underliggande tillgången sjunka i värde kommer värdet på en köpwarrant att sjunka. På liknande sätt kommer en säljwarrant att falla i värde om underliggande tillgång stiger. Handel med warranter innebär att du kan få en avkastning oavsett marknadsutveckling, förutsatt att du har rätt i din marknadstro.

Slutdag

Warranter har en begränsad löptid som anges av dess slutdag. Efter slutdagen avnoteras warranten från handelsplatsen och eventuellt värde betalas ut av emittenten (utgivaren av produkten) till innehavaren. En warrants löptid kan variera alltifrån en dag till flera år.

Lösenpris

Lösenpriset visar vad kursen på den underliggande tillgången ska vara på slutdagen för att warranten ska ge positiv avkastning. För en köpwarrant gäller att om den underliggande tillgången på slutdagen har ett högre värde än lösenpriset, har din köpwarrant ett värde, annars inte. För en säljwarrant gäller att om den underliggande tillgången på slutdagen har ett lägre värde än lösenpriset, har din säljwarrant ett värde, annars inte.

Paritet & multiplikator

Du behöver i regel fler warranter för att ha rätt att köpa den underliggande tillgången. Hur många warranter som krävs varierar, och den här faktorn kallas paritet eller multiplikator.. Köper du en warrant som har en aktie som underliggande tillgång och som har paritet 10, betyder det att du behöver 10 warranter för att ha rätten att köpa 1 aktie.

En del använder i stället uttrycket multiplikator för att beskriva samma sak. Multiplikatorn beskriver i stället hur stor del av den underliggande tillgången som varje warrant ger dig rätten att köpa. I exemplet ovan skulle multiplikatorn vara 0,1, dvs. motsvarande 1/10 aktie.

Warrantens värde på slutdagen

En köpwarrant kommer på slutdagen enbart att ha ett värde om kursen på den underliggande tillgången är högre än warrantens lösenpris. Värdet kommer då att motsvara kursen på den underliggande tillgången minus lösenpriset. En säljwarrant kommer på slutdagen enbart att ha ett värde om kursen på den underliggande tillgången är lägre än warrantens lösenpris. Värdet kommer då att motsvara lösenpriset minus kursen på den underliggande tillgången. Tänk på att warranter handlas som delar av den underliggande tillgången och anges som Paritet och måste tas med i prissättningen för en enskild warrant. För att beräkna en warrants värde på slutdagen kan man använda sig av beräkningsformeln nedan.

Köpwarrant = (Slutkurs på underliggande tillgång - lösenpris) / Paritet
Säljwarrant = (Lösenpris - slutkurs på underliggande tillgång) / Paritet

Warrantens värde under löptiden

Under hela warrantens löptid erbjuder emittenten, d.v.s. utgivaren av warranten, investerare möjligheten att sälja tillbaka warranten till emittenten över börsen. Värdet på warranten under löptiden kan delas upp i två delar – Realvärde och Tidsvärde.

Realvärde köpwarrant = (Underliggande tillgång - Lösenpris) x Multiplikator

Realvärde säljwarrant = (Lösenpris - underliggande tillgång) x Multiplikator

Tidsvärde = Warrantpris - Realvärde

En warrant har alltid ett tidsvärde, förutom vid löptidens slut. Därför har warranten alltid ett pris även om realvärdet är noll. Tidsvärdet kan för köpwarranter med lösenpris högt över den aktuella tillgångens pris vara mycket litet, i vissa fall mindre än ett öre. Priset i dessa warranter är mycket trögrörligt, vilket innebär att kursen på den underliggande tillgången måste röra sig förhållandevis mycket för att priset på warranten ska förändras. Tidsvärdet kan beskrivas som emittentens antagande för sannolikheten att warranten kommer att ha ett realvärde på slutdagen. Sannolikheten för detta beror till stor del på hur mycket den underliggande tillgångens pris förväntas att röra sig. Olika emittenter uppskattar denna sannolikhet olika vilket kan leda till att olika emittenter har olika priser på liknande warranter.

Förkortningar och begrepp

Begrepp som "in the money" (ITM), "at the money" (ATM) och "out of the money" (OTM) används ofta för att beskriva hur en warrants lösenpris förhåller sig till aktuellt pris på den underliggande tillgången. En köpwarrant är ITM när den underliggandet tillgången överstiger lösenpriset.

En säljwarrant är ITM när den underliggande tillgången står lägre än lösenpriset. Det är bara warranter som är "in the money" som har ett realvärde, d.v.s. de warranter som har ett värde på slutdagen.

En warrant är ATM när den underliggande tillgångens kurs ligger på samma nivå som lösenpriset. Slutligen är en köpwarrant OTM när kursen på den underliggande tillgången är lägre än lösenpriset och en säljwarrant är OTM när kursen på den underliggande tillgången noteras högre än lösenpriset. ATM och OTM warranter har bara tidsvärde.

Bra att känna till om avgifter

Courtage

I regel betalar man courtage för handel med warranter precis som när man handlar med aktier. Hur mycket man betalar skiljer sig beroende på vilka produkter man handlar eller vilka villkor man har som kund. Courtagenivåer framgår i Nordnets vid var tid gällande prislista.

Spread

Skillnaden mellan bästa köppris och bästa säljpris i orderdjupet kallas för spread och är en kostnad för dig som investerare. Spreaden skiljer sig mellan olika typer av produkter och underliggande tillgångar. Oftast står spreaden i relation till den underliggande tillgångens spread. Ju högre spread en produkt har desto längre bort ifrån produktens d.v.s. priset mellan köp- och säljkursen, köper och säljer du. En produkt med en hög spread kan innebära en högre kostnad för dig som investerare än en produkt med låg spread.

Ränta

Med en köpwarrant finansierar emittenten en stor del av exponeringen mot den underliggande tillgången. Kostnaden för finansieringen läggs på warranten pris som en räntepremie. För en säljwarrant fungerar det tvärtom och det uppstår en ränterabatt.

Tänk på det här innan du investerar

Kreditrisk

Investeringar i warranter innebär en kreditrisk. Med kreditrisk menas risken att om emittenten av produkten går i konkurs och inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot fordringshavare, skulle du som placerare riskera att förlora delar av eller hela ditt placerade belopp. Detta oavsett hur den underliggande marknaden utvecklats under löptiden.

Marknadsrisk

Marknadsrisken för warranter består bland annat i att värdet kommer att variera med den underliggande tillgångens utveckling. Skulle den underliggande tillgången sjunka i värde kommer värdet på en köpwarrant att sjunka. På liknande sätt kommer en säljwarrant att falla i värde om underliggande tillgång stiger. , såväl positiva som negativa. Om den underliggande tillgången går i motsatt riktning till din uppfattning om dess värdeutveckling riskerar du att förlora hela ditt investerade kapital. En särskild marknadsrisk uppstår dessutom när marknaden för den underliggande tillgången är öppen för handel men marknadsplatsen för warranter är stängd.

Likviditetsrisk

Vid vissa marknadsförhållanden kan det vara svårt eller omöjligt att köpa eller sälja warranter. Detta kallas för likviditetsrisk och kan till exempel inträffa då den underliggande tillgången är svår att prissätta, vid kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs under viss tid. Även tekniska avbrott kan störa handeln.

Valutarisk

Valutarisk förekommer i de fall den underliggande tillgången är noterad i en utländsk valuta. Det innebär att warranten kan komma att minska i värde på grund av valutakursförändringar.

Kom ihåg

Informationen här ovan upplyser inte om samtliga risker och väsentliga aspekter hänförliga till warranter. Eftersom produkterna är komplexa finansiella instrument och svänger kraftigare vid marknadsrörelser än andra produkter, är det viktigt att du som investerare sätter dig i in varje produkts specifika villkor och egenskaper samt granskar samtliga riskfaktorer med produkterna. Dessa framgår i grundprospekt och de slutliga villkoren.

Testa dina kunskaper.

När du läst på om hävstångsprodukter utan stop loss är det dags att prova dina kunskaper i vårt test. Klarar du det, har du möjlighet att börja handla.