Hoppa till huvudinnehållet

Standardiserade optioner och terminer.


Vad är standardiserade derivat?

Ett derivat är en form av avtal, eller kontrakt, där själva avtalet är föremål för handel på kapitalmarknaden. Derivatinstrumentet är knutet till en underliggande tillgång. Den underliggande tillgången kan exempelvis vara en aktie, ett index eller en råvara. Derivatinstrument kan användas för att skapa ett skydd mot en oönskad prisutveckling på den underliggande tillgången. De kan också användas för att uppnå vinst eller avkastning med en mindre kapitalinsats än vad som krävs för att göra en motsvarande affär direkt i den underliggande tillgången. Användningen av derivatinstrument bygger på en viss förväntning om hur priset på den underliggande tillgången kommer att utvecklas under en viss tidsperiod.

De derivat som handlas på börsen är standardiserade vad gäller underliggande tillgång, mängd, löptid och lösenpris. Standardiseringen innebär att du som investerare alltid vet vilka rättigheter och skyldigheter som följer av derivatkontraktet. Standardiseringen gör det lättare att prissätta och handla kontraktet och är därmed en förutsättning för en väl fungerande och likvid derivatmarknad. 

Innan handel påbörjas med derivatinstrument är det viktigt att du som kund säkerställer att du förstår syftet med det aktuella derivatinstrumentet och vilken prisutveckling på den underliggande tillgången som du förväntar dig samt grundat på detta väljer rätt derivatinstrument eller kombination av sådana instrument. 

Optioner

Vad är en option?

En option är ett avtal som innebär att den ena parten (utfärdaren) åtar sig att köpa eller sälja den underliggande tillgången av eller till den andra parten (innehavaren) till ett på förhand bestämt pris - även kallat lösenpris. Optioner finns av olika slag. Köpoptioner (call options) ger innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa den underliggande tillgången, t.ex. redan utgivna aktier, till lösenpriset. Säljoptioner (put options) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod sälja de underliggande tillgångarna till lösenpriset. Mot varje förvärvad option svarar en utfärdad option. Avtalet kan, beroende på slag av option, antingen utnyttjas när som helst under löptiden (amerikansk option) eller endast på slutdagen (europeisk option).

Genom att köpa eller sälja köp- eller säljoptioner kan man få avkastning oavsett om marknaden stiger, faller eller är oförändrad. Till exempel:

  • Vid positiv marknadstro kan det passa att köpa en köpoption. Om den underliggande tillgången stiger i värde — har du rättigheten att köpa till det lägre lösenpriset. Om den underliggande tillgången stiger i värde går kursen på köpoptionen upp. I motsatt riktning gäller att om den underliggande tillgången faller i värde går kursen på köpoptionen ner.

  • Vid negativ marknadstro kan man köpa en säljoption. Om den underliggande tillgången faller i värde — har du rättigheten att sälja till det högre lösenpriset. Om den underliggande tillgången faller i värde går kursen på säljoptionen upp. I motsatt riktning gäller att om den underliggande tillgången stiger i värde går kursen på säljoptionen ner.

Hur hög avkastning en option kan ge beror bland annat på marknadens utveckling, marknadsräntor, aktieutdelningar, återstående löptid och förväntade framtida kursrörelser, så kallad volatilitet.

En optionskurs rör sig ofta mer än den underliggande aktien eller aktieindexet, det kallas hävstångseffekt.

Exempel på olika typer av optioner är aktieoptioner och aktieindexoptioner.

Vad är en premie?

Innehavaren av en option betalar en ersättning (premie) till utfärdaren och får en rätt att utnyttja kontraktet men har ingen skyldighet att göra det. Utfärdaren är däremot skyldig att infria kontraktet om innehavaren begär det (löser optionen). Avgörande för optionens värdeutveckling är normalt värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Den som exempelvis befarar en kursnedgång på marknaden kan köpa säljoptioner som ökar i värde om marknaden faller. För att minska, eller slippa risken för kursnedgång betalar köparen en premie. Priset på premien kan delas upp i två värden; realvärde och tidsvärde. Realvärdet är mellanskillnaden mellan den underliggande tillgångens kurs och lösenpriset på optionen. Resterande värde av premien är tidsvärde, dvs. skillnaden mellan premien och realvärdet. Tidsvärdet speglar den marknadstro aktörerna har om förändringar av kursen. Ju längre tid som återstår till slutdagen desto större är möjligheten till ett positivt utfall och därmed tidsvärdet. Tidsvärdet minskar successivt, snabbare de sista veckorna, och är alltid noll när den förfaller på slutdagen.

Tänk på det här innan du investerar i optioner

Risken för den som förvärvar en option är att optionen minskar i värde eller förfaller värdelös på slutdagen, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas. Om optionen förfaller värdelös är den premie som betalades för optionen vid förvärvet helt förbrukad. Utfärdaren av en option löper en risk som i vissa fall kan vara obegränsat stor, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas. Kursen på optioner påverkas av kursen på motsvarande underliggande aktier eller indextillgång i samma eller motsatt riktning, men oftast med större kurssvängningar och prispåverkan än dessa.

Den part som åtar sig en förpliktelse genom att utfärda en option är från början tvungen att ställa säkerhet för sitt åtagande. I takt med att priset på den underliggande tillgången utvecklas uppåt eller nedåt och således värdet på derivatinstrumentet ökar eller minskar, skiftar också kravet på säkerhet. Ytterligare säkerhet i form av en tilläggssäkerhet kan därför komma att krävas. Hävstångseffekten gör sig således gällande även på säkerhetskravet, som kan förändras snabbt och kraftigt. Om inte du som kund ställer tillräcklig säkerhet, kan motparten eller värdepappersföretaget ha förbehållit sig rätten att, utan att ta kontakt med dig som kund, avsluta investeringen (stänga positionen) för att minimera skadan. Som kund bör du således noga följa prisutvecklingen även med avseende på säkerhetskravet för att undgå en ofrivillig stängning av positionen.

När köpare och säljare gjort avslut på börsen, clearas optionsaffären via ett så kallat clearinghus. Att en optionsaffär clearas av ett clearinghus som exempelvis Nasdaq innebär att Nasdaq Clearing AB garanterar att affären fullgörs genom att inträda som motpart till både köparen och säljaren, så kallad central motpartsclearing. Nasdaq Clearing AB tar därmed över motpartsrisken och garanterar varje options genomförande. Central motpartsclearing bidrar således till att skapa en mer effektiv marknad eftersom samtliga aktörer kan agera utan att väga in den ursprungliga motpartsrisken.

Terminer

Vad är en termin?

En terminsaffär är en överenskommelse mellan två parter att köpa eller sälja något till ett bestämt pris vid en överenskommen tidpunkt. Terminen är därmed liksom optionen ett instrument som fördelar risk. Terminsaffären skiljer sig dock från optionsaffären genom att båda parter är skyldiga att fullfölja avtalet. Du har emellertid alltid möjlighet att neutralisera din terminsposition genom att sälja en likadan termin som du tidigare köpt, eller vice versa. Detta kallas för att du ”nettar” din position.

Det finns två huvudsakliga typer av terminer: futures och forwards. Skillnaden mellan en future och en forward består i hur avräkningen går till, det vill säga när man som part i ett kontrakt får betalt eller betalar beroende på om positionen gett vinst eller förlust. För en future sker en daglig avräkning i form av löpande betalningar mellan köpare och säljare på basis av värdeförändringen dag för dag av den underliggande tillgången. För en forward sker avräkning först i anslutning till instrumentets slutdag.

Exempel på olika typer av terminer är aktieterminer och aktieindexterminer.

Hur fastställs terminspriset?

Jämfört med optioner har terminen den fördelen att du enklare kan fastställa dess teoretiska värde. Detta räknar du fram genom att multiplicera värdet på den underliggande tillgången, till exempel en akties pris eller ett indexvärde, med den riskfria räntan* under terminens löptid. Detta värde adderar du sedan till aktiens pris eller indexvärdet. Om till exempel ett index står i 700 och räntan på en 30-dagars statsskuldväxel är fem procent, blir det teoretiska värdet på en indextermin med en månads löptid ungefär 700 (700 x 0,05 x 1/12) ≈ 703 (förutsatt att ingen aktieutdelning sker under terminens kvarvarande löptid).

* Den riskfria räntan är vanligtvis räntan på en statsskuldsväxel med motsvarande återstående löptid som terminen.

Tänk på det här innan du investerar i terminer

Då ett terminskontrakt är ett avtal mellan två parter finns det en risk för att motparten inte fullföljer sina åtaganden. Detta kallas motpartsrisk och det är för att reglera detta som det finns ett säkerhetskrav kopplat till termins- och optionshandeln. Den som ingår ett terminsavtal är därför från början tvungen att ställa säkerhet för sitt åtagande. I takt med att priset på den underliggande tillgången utvecklas uppåt eller nedåt och således värdet på derivatinstrumentet ökar eller minskar, skiftar också kravet på säkerhet. Ytterligare säkerhet i form av en tilläggssäkerhet kan därför komma att krävas. Hävstångseffekten gör sig således gällande även på säkerhetskravet, som kan förändras snabbt och kraftigt. Om inte du som kund ställer tillräcklig säkerhet, kan motparten eller värdepappersföretaget ha förbehållit sig rätten att, utan att ta kontakt med dig som kund, avsluta investeringen (stänga positionen) för att minimera skadan. Som kund bör du således noga följa prisutvecklingen även med avseende på säkerhetskravet för att undgå en ofrivillig stängning av positionen.

När köpare och säljare gjort avslut på börsen, clearas terminsaffären via ett så kallat clearinghus. Att en terminsaffär clearas av ett clearinghus som exempelvis Nasdaq innebär att Nasdaq Clearing AB garanterar att affären fullgörs genom att inträda som motpart till både köparen och säljaren, så kallad central motpartsclearing. Nasdaq Clearing AB tar därmed över motpartsrisken och garanterar varje terminskontrakts genomförande. Central motpartsclearing bidrar således till att skapa en mer effektiv marknad eftersom samtliga aktörer kan agera utan att väga in den ursprungliga motpartsrisken.

Känn till avgifterna i produkterna

När man handlar med optioner och terminer betalar man courtage. Hur mycket man betalar skiljer sig beroende på vilka villkor man har som kund. Courtagenivåer framgår i Nordnets vid var tid gällande prislista. Utöver courtage betalar man även en så kallad clearingavgift till börsen. Clearingavgiften och courtage betalas både när man köper och när man säljer en option.

Kom ihåg

Informationen här ovan upplyser inte om samtliga risker och väsentliga aspekter hänförliga till derivat. Eftersom derivat är komplexa finansiella instrument och svänger kraftigare vid marknadsrörelser än andra produkter, är det viktigt att du som investerare sätter dig i in varje produkts specifika villkor och egenskaper samt granskar samtliga riskfaktorer med produkter.

Testa dina kunskaper.

När du läst på om standardiserade optioner och terminer är det dags att prova dina kunskaper i vårt test. Klarar du det, har du möjlighet att börja handla.

Gör testet
© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Universitetsgatan 5, vån. 3 | 00100 Helsingfors