Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Vad är obligationer och hur fungerar de?

En obligation är enkelt förklarat ett lån. När du köper en obligation kan man säga att du lånar ut pengar till det företag eller den stat som gett ut obligationen. I utbyte får du som investerar vanligtvis en avkastning i form av ränteutbetalningar och en återbetalning av lånet vid löptidens slut. Om obligationen inte ger någon ränta, har du möjlighet till avkastning i form av en större återbetalning än ditt utlånade (investerade) belopp vid löptidens slut.

Obligationer handlas i procent av nominella belopp och vanligtvis i större poster, t.ex. 100 euro. Vissa obligationer kan dock handlas i betydligt mindre poster. Nominellt belopp betyder att obligationen handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde. Det innebär att om en obligation som handlas i poster om 100 000 euro har en kurs på 103 procent, så kostar det 103 000 euro att köpa en post.

Det finns två huvudsakliga grupper av obligationer;

• Kupongobligationer - ger löpande ränteutbetalningar (räntekupong) under obligationens löptid och vid löptidens slut återbetalas ditt investerade belopp. Du som investerare får med andra ord löpande en avkastning på din investering.

• Nollkupongobligationer – ger inte några ränteutbetalningar, utan istället ges ut till ett pris som är lägre än det nominella beloppet men vid löptidens slut återbetalas obligationens nominella belopp. Det innebär att du som investerare får hela avkastningen först vid löptidens slut.

Vad finns det för olika typer av obligationer?

Statsobligationer – Köper du en statsobligation lånar du ut pengar till ett land, exempelvis Finland, Sverige, Tyskland eller USA. Statsobligationer är i regel förenade med lägre kreditrisk än företagsobligationer, då stater vanligtvis har hög kreditvärdighet. 

Företagsobligationer – Köper du en företagsobligation lånar du ut pengar till ett företag. Eftersom företag vanligtvis har en lägre kreditvärdighet än till exempel en stat, är en investering i företagsobligationer normalt förenad med högre kreditrisk. Företagsobligationer kan också delas upp i två huvudgrupper beroende på risknivå (kreditvärdighet); Investment Grade och High Yield. High Yield anses ha högre kreditrisk än Investment Grade.

Bostadsobligationer – En bostadsobligation är en obligation som ges ut av ett bostadsinstitut eller hypotek för att finansiera långtidslån till bostäder, d.v.s. bolån. Eftersom bostadsobligationer har fastigheter som säkerhet anses en investering i bostadsobligationer generellt vara förenad med lägre kreditrisk än en investering i företagsobligationer. 

Gröna Obligationer – En grön obligation är en obligation där pengarna som lånas är öronmärkta till investeringar i klimat- och miljöprojekt. Eftersom andrahandsmarknaden för gröna obligationer är väldigt liten, har gröna obligationer generellt hög likviditetsrisk.

Tänk på detta innan du handlar med obligationer

Om företaget, staten eller projektet du har lånat ut till får betalningsproblem finns det en risk att du förlorar hela eller delar av ditt investerade kapital. 

När man köper och säljer obligationer får man betala ett courtage, vilket är en direkt kostnad. Utöver courtage utgår normalt sett också en så kallad spread, vilket är skillnaden mellan köp- och säljkurs. Spread är också en direkt kostnad för investeraren.

På obligationsmarknaden tillfaller kupongutbetalningen normalt den som äger obligationen på kupongbetalningsdagen. Skulle en kupongobligation byta ägare mellan två kupongutbetalningstillfällen måste köparen betala för den upplupna kupongränta som har samlats sedan räntan betalades ut senast. Samtidigt gäller det omvända. Om du säljer en obligation mellan två kupongtillfällen får du både det aktuella priset och den upplupna kupongräntan. Hur stor den upplupna räntan är beror dels på hur många dagar som passerat sedan den förra ränteutbetalningen, dels på hur stor räntekupongen är. Det innebär att ju närmare en ränteutbetalning som en obligation handlas, desto större blir den upplupna räntan.

Det finns två risker som är extra viktiga att känna till innan du investerar i obligationer; ränterisk och kreditrisk.

• Ränterisken uppstår till följd av förändringar av marknadsräntan. Enkelt förklarat så minskar värdet på obligationer när marknadsräntan stiger och vice versa. Det finns korta obligationer, med löptid upp till ett år, och långa obligationer med löptid längre än ett år. En obligation med längre löptid innebär alltid en högre ränterisk eftersom det är svårare att förutse marknadsräntan längre fram i tiden. Samtidigt kan kreditrisken vara högre i en kortare obligation än i en lång obligation. Därför är det viktigt som investerare att sätta sig in i villkoren innan man investerar.

• Kreditrisken är kopplad till kreditvärdigheten hos utgivaren av en obligation. Kreditvärdigheten bestäms av olika ratingbolag som ger emittenter kreditbetyg. Ett lågt betyg innebär att obligationen har högre kreditrisk och högt kreditbetyg innebär att obligationen har lägre kreditrisk. En obligation med lågt kreditbetyg ger en högre ränta och vice versa.

Testa dina kunskaper.

När du läst på om obligationer och andra räntebärande värdepapper är det dags att prova dina kunskaper i vårt test. Klarar du det, har du möjlighet att börja handla.