Svenska Handelsbanken ser. B(SHB B)
(SHB B)
Q1-osavuosiraportti
44 päivää sitten‧1 t 12 min
Tarjoustasot
Avoinna
Määrä
Osto
91
Myynti
Määrä
12 200
Viimeisimmät kaupat
| Aika | Hinta | Määrä | Ostaja | Myyjä |
|---|---|---|---|---|
| 110 | - | - | ||
| 140 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 1 410 | - | - |
Määräpainotettu keskihinta (VWAP)
109,30VWAP
109,30Vaihto (SEK)
6 181 754Haluamme muistuttaa, että osakemarkkinat sekä antavat että ottavat. Vaikka osakkeisiin säästäminen on pitkällä aikavälillä tuottanut hyvin, tulevasta tuotosta ei ole takeita. On olemassa riski, että et saa sijoittamiasi varoja takaisin.
Välittäjätilasto
Ostaneet eniten
| Välittäjä | Ostettu | Myyty | Netto | Sisäinen |
|---|---|---|---|---|
| Anonyymi | 56 594 | 56 594 | 0 | 0 |
Myyneet eniten
| Välittäjä | Ostettu | Myyty | Netto | Sisäinen |
|---|---|---|---|---|
| Anonyymi | 56 594 | 56 594 | 0 | 0 |
Yhtiötapahtumat
| Seuraava tapahtuma | |
|---|---|
| 2023 Q2-osavuosiraportti | 19. heinäk. |
| Menneet tapahtumat | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1-osavuosiraportti | 26. huhtik. | |
| 2022 Yhtiökokous | 22. maalisk. | |
| 2022 Vuosiraportti | 8. helmik. | |
| 2022 Q3-osavuosiraportti | 19. lokak. 2022 | |
| 2022 Q2-osavuosiraportti | 15. heinäk. 2022 |
Datan lähde: Millistream, Quartr
Uutiset ja analyysit
Tämän sivun uutiset ja/tai sijoitussuositukset tai otteet niistä sekä niihin liittyvät linkit ovat mainitun tahon tuottamia ja toimittamia. Nordnet ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen, eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Lue lisää sijoitussuosituksista.
Q1-osavuosiraportti
44 päivää sitten‧1 t 12 min
Yhtiötapahtumat
| Seuraava tapahtuma | |
|---|---|
| 2023 Q2-osavuosiraportti | 19. heinäk. |
| Menneet tapahtumat | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1-osavuosiraportti | 26. huhtik. | |
| 2022 Yhtiökokous | 22. maalisk. | |
| 2022 Vuosiraportti | 8. helmik. | |
| 2022 Q3-osavuosiraportti | 19. lokak. 2022 | |
| 2022 Q2-osavuosiraportti | 15. heinäk. 2022 |
Datan lähde: Millistream, Quartr
Uutiset ja analyysit
Tämän sivun uutiset ja/tai sijoitussuositukset tai otteet niistä sekä niihin liittyvät linkit ovat mainitun tahon tuottamia ja toimittamia. Nordnet ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen, eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Lue lisää sijoitussuosituksista.
Shareville
Varför i hela friden köper folk B-aktien för 129 kr när man får samma aktie av serie A för 106 kr? 22 % eller 23 kr mer för samma aktie. Både större omsättning och fler röster på A-aktien dessutom. Jag begriper inte upplägget.
Ja. Efficient market theory... har lite att förklara här.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/ På ett sätt obegripligt att bankernas bolånemarginaler fortf kan vara såhär höga, i dessa tider. Men det är klart, bankoligopolet har ju hela den negativa reallönen (reporänta - inflation = realränta ≈ -8 %) att jobba med. RB:s envist låga ränta har varit, och fortsätter vara en subvention rakt in i bankernas och andra besuttnas fickor. Men om även om detta ger upphov till felallokering av kapital, och i viss utsträckning artificiella (vilket nästan alltid betyder 'dåliga') incitament, kan man se denna subvention som ganska ideal, ur statens ögon. Med denna räntepolitik kommer ju banker alltid att göra en trygg vinst, och risken för riktigt kaos i bank-sektorn torde vara ganska låg så länge så är fallet. (Så länge det inte ger upphov till galen utlåning, vilket alltid är en risk när kredit-kranarna står alltför öppna. Men med vår nordiska jante-miljö, och med minnet av fastighets-/finanskriserna på 90-talet och 00-talet fortfarande hyfsat färskt, känns miljön fortsatt ganska nykter.) Vidare uppmuntras gemene mänska att tänka på hur hon allokerar sitt kapital, och mäter investeringar mot ett ganska högt "avkastningskrav" – och väljer således bort de mer galna spekulationsobjekten. Hon uppmuntras även fundera noga över "sista raden" i lönekuvertet – och således söker hon sig i ännu högre utsträckning än vanligt dit "avkastningen på hennes sysselsatta humankapital" är högst. Samtidigt är incitamenten för att låna fortsatt starkt, eftersom den negativa realräntan äter upp lånet. Detta ger en fortsatt uppmuntran att ta risk (vilket få ju emellertid verkar vilja göra för stunden – och tron på att riskbanken höjer räntan framöver lägger ju också ett lock på benägenheten att "okynnes-låna", vilket är bra.) Allt sammantaget tycks mig den nuvarande situationen ganska bra för alla inblandade, faktiskt. Den tycks mig som det enda gångbara sättet att lösa de (skuld)problem som byggts upp under lång tid av fallande räntor. Absurt nog blir lösningen på de problem som har uppstått genom låga räntor – låga räntor. Bekämpa eld med eld –eller kanske snarare vatten med vatten, luft med luft. Hur som helst tycks det mig det enda demokratiska sättet att lösa skuldproblematiken, bortsett från en ev. uttalad skuldavskrivning/-nedskrivning. Alldeles oavsett borde miljön fortsatt vara lönsam för bankerna, så länge riksbanken håller räntorna nedtryckta som en badboll långt under vattenytan.
Hälften av värdet i Kinnevik är Tele2 och kassa. Rabatten på resten är ca 50% alltså så man kan tåla en del nedskrivningar och det finns medel att stötta portföljen med tills portföljbolagen når den där oligopolställningen- Någon som kan förklara varför högre räntor faktiskt är bra för bankerna? (Vilket alla verkar ta för givet av något skäl jag inte förstår. Vilken den nominella räntan är spelar ju ingen roll. Även bankernas inlåningsräntor går ju upp.) Har hört en compelling förklaring om varför låga räntor tvärtemot är bättre --- men väntar fortfarande spänt på caset för höga räntor. Tack på förhand, bankmannen John PierpontSå har jag Spotlight och VEF som är lite mer spännande
- Om banken är smart, har den lånat in massiva mängder på mycket långa löptider under den tid då vi har haft negativ reporänta, och fortsätter göra så nu när räntorna fortsatt hålls artificiellt låga. Då skulle ökade räntor vara något mycket bra för banken, tänker jag! Om inte – om banken gör som banker normalt brukar (så som jag förstår det), dvs. lånar in med mycket korta löptider, och lånar ut till långa – riskerar SHB tillsammans med andra banker att drabbas av något som liknar den "Savings and Loan Crisis" som drabbade USA under 80-talet. (https://www.investopedia.com/terms/s/sl-crisis.asp) När räntorna då gick upp, hamnade bankernas lån "under vatten". Vad tror ni är det sannolikaste scenariot?Nu har ju banker till sin natur alltid hög hävstång, men tycker ändå att detta verkar vara lite i högsta laget.
Vad händer? B-aktien i 121 SEK och A-aktien i 107 SEK.
Yllä olevat kommentit ovat peräisin Nordnetin sosiaalisen verkoston Sharevillen käyttäjiltä, eikä niitä ole muokattu eikä Nordnet ole tarkastanut niitä etukäteen. Ne eivät tarkoita, että Nordnet tarjoaisi sijoitusneuvoja tai sijoitussuosituksia. Nordnet ei ota vastuuta kommenteista.
Q1-osavuosiraportti
44 päivää sitten‧1 t 12 min
Yhtiötapahtumat
| Seuraava tapahtuma | |
|---|---|
| 2023 Q2-osavuosiraportti | 19. heinäk. |
| Menneet tapahtumat | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1-osavuosiraportti | 26. huhtik. | |
| 2022 Yhtiökokous | 22. maalisk. | |
| 2022 Vuosiraportti | 8. helmik. | |
| 2022 Q3-osavuosiraportti | 19. lokak. 2022 | |
| 2022 Q2-osavuosiraportti | 15. heinäk. 2022 |
Datan lähde: Millistream, Quartr
Shareville
- Varför i hela friden köper folk B-aktien för 129 kr när man får samma aktie av serie A för 106 kr? 22 % eller 23 kr mer för samma aktie. Både större omsättning och fler röster på A-aktien dessutom. Jag begriper inte upplägget.Ja. Efficient market theory... har lite att förklara här.
- https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/ På ett sätt obegripligt att bankernas bolånemarginaler fortf kan vara såhär höga, i dessa tider. Men det är klart, bankoligopolet har ju hela den negativa reallönen (reporänta - inflation = realränta ≈ -8 %) att jobba med. RB:s envist låga ränta har varit, och fortsätter vara en subvention rakt in i bankernas och andra besuttnas fickor. Men om även om detta ger upphov till felallokering av kapital, och i viss utsträckning artificiella (vilket nästan alltid betyder 'dåliga') incitament, kan man se denna subvention som ganska ideal, ur statens ögon. Med denna räntepolitik kommer ju banker alltid att göra en trygg vinst, och risken för riktigt kaos i bank-sektorn torde vara ganska låg så länge så är fallet. (Så länge det inte ger upphov till galen utlåning, vilket alltid är en risk när kredit-kranarna står alltför öppna. Men med vår nordiska jante-miljö, och med minnet av fastighets-/finanskriserna på 90-talet och 00-talet fortfarande hyfsat färskt, känns miljön fortsatt ganska nykter.) Vidare uppmuntras gemene mänska att tänka på hur hon allokerar sitt kapital, och mäter investeringar mot ett ganska högt "avkastningskrav" – och väljer således bort de mer galna spekulationsobjekten. Hon uppmuntras även fundera noga över "sista raden" i lönekuvertet – och således söker hon sig i ännu högre utsträckning än vanligt dit "avkastningen på hennes sysselsatta humankapital" är högst. Samtidigt är incitamenten för att låna fortsatt starkt, eftersom den negativa realräntan äter upp lånet. Detta ger en fortsatt uppmuntran att ta risk (vilket få ju emellertid verkar vilja göra för stunden – och tron på att riskbanken höjer räntan framöver lägger ju också ett lock på benägenheten att "okynnes-låna", vilket är bra.) Allt sammantaget tycks mig den nuvarande situationen ganska bra för alla inblandade, faktiskt. Den tycks mig som det enda gångbara sättet att lösa de (skuld)problem som byggts upp under lång tid av fallande räntor. Absurt nog blir lösningen på de problem som har uppstått genom låga räntor – låga räntor. Bekämpa eld med eld –eller kanske snarare vatten med vatten, luft med luft. Hur som helst tycks det mig det enda demokratiska sättet att lösa skuldproblematiken, bortsett från en ev. uttalad skuldavskrivning/-nedskrivning. Alldeles oavsett borde miljön fortsatt vara lönsam för bankerna, så länge riksbanken håller räntorna nedtryckta som en badboll långt under vattenytan.Hälften av värdet i Kinnevik är Tele2 och kassa. Rabatten på resten är ca 50% alltså så man kan tåla en del nedskrivningar och det finns medel att stötta portföljen med tills portföljbolagen når den där oligopolställningen
- Någon som kan förklara varför högre räntor faktiskt är bra för bankerna? (Vilket alla verkar ta för givet av något skäl jag inte förstår. Vilken den nominella räntan är spelar ju ingen roll. Även bankernas inlåningsräntor går ju upp.) Har hört en compelling förklaring om varför låga räntor tvärtemot är bättre --- men väntar fortfarande spänt på caset för höga räntor. Tack på förhand, bankmannen John PierpontSå har jag Spotlight och VEF som är lite mer spännande
- Om banken är smart, har den lånat in massiva mängder på mycket långa löptider under den tid då vi har haft negativ reporänta, och fortsätter göra så nu när räntorna fortsatt hålls artificiellt låga. Då skulle ökade räntor vara något mycket bra för banken, tänker jag! Om inte – om banken gör som banker normalt brukar (så som jag förstår det), dvs. lånar in med mycket korta löptider, och lånar ut till långa – riskerar SHB tillsammans med andra banker att drabbas av något som liknar den "Savings and Loan Crisis" som drabbade USA under 80-talet. (https://www.investopedia.com/terms/s/sl-crisis.asp) När räntorna då gick upp, hamnade bankernas lån "under vatten". Vad tror ni är det sannolikaste scenariot?Nu har ju banker till sin natur alltid hög hävstång, men tycker ändå att detta verkar vara lite i högsta laget.
- Vad händer? B-aktien i 121 SEK och A-aktien i 107 SEK.
Yllä olevat kommentit ovat peräisin Nordnetin sosiaalisen verkoston Sharevillen käyttäjiltä, eikä niitä ole muokattu eikä Nordnet ole tarkastanut niitä etukäteen. Ne eivät tarkoita, että Nordnet tarjoaisi sijoitusneuvoja tai sijoitussuosituksia. Nordnet ei ota vastuuta kommenteista.
Tarjoustasot
Avoinna
Määrä
Osto
91
Myynti
Määrä
12 200
Viimeisimmät kaupat
| Aika | Hinta | Määrä | Ostaja | Myyjä |
|---|---|---|---|---|
| 110 | - | - | ||
| 140 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 1 410 | - | - |
Määräpainotettu keskihinta (VWAP)
109,30VWAP
109,30Vaihto (SEK)
6 181 754Haluamme muistuttaa, että osakemarkkinat sekä antavat että ottavat. Vaikka osakkeisiin säästäminen on pitkällä aikavälillä tuottanut hyvin, tulevasta tuotosta ei ole takeita. On olemassa riski, että et saa sijoittamiasi varoja takaisin.
Välittäjätilasto
Ostaneet eniten
| Välittäjä | Ostettu | Myyty | Netto | Sisäinen |
|---|---|---|---|---|
| Anonyymi | 56 594 | 56 594 | 0 | 0 |
Myyneet eniten
| Välittäjä | Ostettu | Myyty | Netto | Sisäinen |
|---|---|---|---|---|
| Anonyymi | 56 594 | 56 594 | 0 | 0 |
Uutiset ja analyysit
Tämän sivun uutiset ja/tai sijoitussuositukset tai otteet niistä sekä niihin liittyvät linkit ovat mainitun tahon tuottamia ja toimittamia. Nordnet ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen, eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Lue lisää sijoitussuosituksista.
Tunnusluvut
- P/E-
- P/E*-
- P/B-
- P/S-
- Osinko/osake-
- EPS-
- Osinkotuotto/v-
- EPS-kasvu*-
- PEG-
*Perustuu ennusteeseen
Tilinpäätöstiedot
Morningstar fact sheet
Ei tietoja.
Tietoa yrityksestä
Ei tietoa saatavilla.
- Yrityksen nimi-
- Toimitusjohtaja-
- Sähköposti-
- Verkkosivut-
- Pääkonttori-
- Osakkeiden lukumäärä-
- Markkina-arvo-
Tietoa instrumentista
- NimiSvenska Handelsbanken ser. B
- ISINSE0007100607
- Sektori-
- Toimiala-
- TunnusSHB B
- Noteerauspäivä-
- Omistajia Nordnetissä-
- Lainoitusaste70%
- Vakuusvaatimus130%
- ShortattavaEi