Resan till miljonär

Ränta på ränta ska inte bara utnyttjas på dansrestaurangen – den hör hemma också i sparandet och investeringarna. En investering där avkastningen som erhålls läggs till kapitalet för att i sin tur generera ny avkastning, växer med ränta på ränta. Med hjälp av denna fina effekt kan även ett ganska måttligt startkapital med tiden växa till en mindre förmögenhet. I det här inlägget tittar jag kort på betydelsen av tid för hur investeringsavkastning byggs upp.

Över konjunkturcykler kan portföljens kassaflöde särskilt ökas via tre faktorer:

1. Återinvestering av utdelningar från portföljbolag

2. Sparande från löneinkomster

3. Tillväxt i utdelning per aktie i portföljbolagen

Aktieportföljens passiva inkomster, dvs. utdelningarna, ökar alltså över åren i takt med att antalet aktier växer och utdelningsströmmen per aktie stiger.

Det är ändå värt att understryka att den fjärde avkastningsfaktorn – tiden – via ränta-på-ränta-effekten verkligen får full kraft när investeraren långsiktigt och samtidigt tillämpar fler än en av faktorerna som ökar utdelningspotten i sin portföljförvaltning.

På bästa sätt utnyttjar investeraren då samtliga tre faktorer parallellt och börjar tillämpa strategin så tidigt som möjligt.

Exempel på ränta-på-ränta-effekten

Vid månadssparande leder en investering på 250 euro i månaden i aktiemarknaden, med en årlig avkastning på tio procent (en mycket långsiktig nominell årsavkastning), i exemplet till att portföljen når miljonklass på 35 år.

I kalkylen är årsavkastningen förstås en variabel, men å andra sidan förutsätter den inte att investeraren har några överlägsna färdigheter att slå marknadens normalavkastning på lång sikt. Den viktigaste förutsättningen är långsiktighet och en plan. Om man till exempel börjar följa planen efter en eventuell examen vid 28 års ålder, är sista raden på kontoutdraget sjusiffrig vid drygt 60 års ålder.

Tidens betydelse är enorm. Om sparandet i kalkylen påbörjas redan fem år tidigare, vid 23 års ålder, räcker det med månadssparande på 178 euro för att skapa en miljonportfölj. Jag säger inte att en sådan summa på något sätt är lätt att avsätta varje månad, men det är åtminstone klart enklare än att spänna åt bältet med 250 euro i månaden under samma tid.

Om man förstår betydelsen av långsiktigt sparande redan i högstadieåldern, räcker det med att spara 50 euro i månaden av de första sommarjobbsinkomsterna och fortsätta med det i vuxenlivet för att nå miljonmålet.

Som exemplen visar behöver investeraren inte överlägsen intelligens, tajmingförmåga eller lysande aktieval. Det viktigaste är en långsiktig plan som påbörjas i tid och låter ränta-på-ränta-faktorn göra jobbet. Tid är pengar! Marknadens genomsnittliga avkastning räcker, och den kan man sikta på till exempel genom en passiv indexinvesteringsstrategi (med låga kostnader).

När det gäller långsiktighet bör man dessutom betona att ränta-på-ränta-effekten börjar verka på allvar när placeringshorisonten sträcker sig till 15–20 år. Under en sådan tidsperiod elimineras slumpmässigheten effektivt och en diversifierad portfölj söker sig mot marknadens långsiktiga genomsnittsavkastning.

Tumregel 72

Det berättas att Einstein formulerade den så kallade ”regel 72”. Enligt den fördubblas ett kapital som växer med ränta på ränta ungefär på den tid som fås när man delar 72 med investeringsobjektets årliga avkastningsprocent. I fallet ovan innebär en årsavkastning på 10 procent att kapitalet fördubblas med lite drygt sju års mellanrum.

Ovan beskrev jag tidens betydelse genom en känslighetsanalys av månadssparbeloppet när målet är att gå med i miljonärsklubben. Tumregeln konkretiserar i sin tur känsligheten i den årliga avkastningsprocenten. På lång sikt leder även en måttlig nedgång i den genomsnittliga årsavkastningen antingen till att det månatliga sparbeloppet måste höjas (eller alternativt att man behöver börja månadsspara tidigare). På motsvarande sätt förkortar en genomsnittlig årsavkastning som är tio procentenheter högre den nödvändiga spartiden eller minskar det månatliga sparbeloppet.

Eftersom den viktigaste risken för aktieinvesteraren i det långa loppet enligt min mening inte är kursrörelser utan företagens affärsmässiga framgångsbana, lönar det sig att över årtionden betona aktieinvesteringar – om den egna risktoleransen tillåter det. Ränteinstrument med lägre avkastning kan lämnas åt dem som sparar med kortare horisont.

Oavsett individuell plan är det också värt att fästa uppmärksamhet vid kostnaderna. De ackumuleras på lång sikt på samma sätt som avkastningen. Personligen har jag belyst kostnadernas betydelse genom att jämföra årliga avgifter med årsavkastningen, inte med hela investeringskapitalet. Med andra ord kan en procents årlig avgift av hela portföljen låta som en liten andel, men den motsvarar en tiondel av den årliga genomsnittsavkastningsförväntan på – i exemplet ovan – tio procent.

Som man kan dra slutsatsen av kalkylerna ovan behöver man inte investera särskilt stora summor varje månad för att skapa ekonomisk trygghet för arvingar, eftersom tiden gör sitt under en lång placeringshorisont. Personligen har jag öppnat värdeandelskonton åt alla våra barn ungefär på vägen hem från förlossningssjukhuset. Nästa gång får jag den äran igen om tre månader.

-Jukka Oksaharju

—

Bloggen innehåller inga investeringsrekommendationer och syftet med texten är inte att göra en investeringsanalys av de bolag, index, strategier eller ens delar av dem som nämns, eller att ge en rekommendation eller riktkurs för någon aktie, något index eller någon strategi. Tankarna som presenteras i denna blogg är inte investeringsråd, -rekommendationer eller -uppmaningar, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen kan ge korrekta råd utan att känna till investerarens ekonomiska situation, placeringshorisont, risktolerans eller andra detaljer i dennes investeringsplan. Enbart via en blogg är det inte heller möjligt att behandla placeringsobjekt med den noggrannhet som varje investerare borde göra innan ett investeringsbeslut fattas. Investeringar innebär en risk att förlora hela kapitalet, och var och en ansvarar för sina investeringar själv. Skribenten kan även följas på Twitter (@JukkaOksaharju). Bloggen innehåller en marknadsföringslänk från Nordnet.