Komplexa UCITS-fonder omfattas, precis som alla UCITS-fonder, av samma strikta regelverk med höga krav på riskspridning (diversifiering), transparens, daglig likviditet och starkt konsumentskydd. Men trots att det yttre ramverket är detsamma, skiljer de sig markant genom sin underliggande struktur. Det finns därför viktiga skillnader att känna till gällande:
Placeringsstrategi
De underliggande tillgångarnas egenskaper och risker
Ovanstående faktorer gör att dessa fonder generellt sett betraktas som mer riskfyllda än vanliga UCITS-fonder. De har ofta en icke-linjär riskprofil, vilket innebär att fondens värdeutveckling kan avvika kraftigt från de traditionella marknaderna. De kräver därför mer förhandskunskaper och erfarenhet av en investerare att förstå.
Nedan hjälper vi dig att få en överskådlig bild av komplexa UCITS-fonders generella egenskaper samt dess specifika riskmekanismer.
Beroende på vilken komplex UCITS-fond du väljer, äger fonden i sin tur olika typer av finansiella instrument. De underliggande tillgångarna utgörs ofta av:
Derivat och swappar: Finansiella kontrakt som används för att skapa hävstång, blanka aktier eller replikera råvarupriser utan fysiskt ägande.
Preferensaktier: Aktier som har en på förhand bestämd utdelning och specifika villkor för inlösen.
Konvertibler och CoCo-bonds: Skuldebrev (lån) som under specifika villkor och kreditshocker kan eller måste omvandlas till aktier i det utgivande bolaget.
Fondförvaltaren har mandat att använda avancerade finansiella verktyg för att styra fondens exponering. Risk och avkastning är således inte bara beroende av den underliggande marknaden, utan även av förvaltarens förmåga att genomföra placeringsstrategier samt av de underliggande tillgångarnas egenskaper och prismekanismer.
Inom detta område ingår fyra specifika tillgångs- och förvaltningsstrategier:
Blankning (korta positioner): Används oftast i Long/Short- och hedgestrategier för att försöka skapa positiv avkastning oavsett om marknaden i övrigt går upp eller ned. För att uppnå detta använder fonden finansiella verktyg för att blanka tillgångar. Att en fond blankar en aktie innebär att fonden tjänar pengar om aktien faller i värde. Dessa strategier ger däremot inga garantier för avkastning, och om strategierna inte fungerar som tänkt ökar risken markant.
Hävstångseffekt: Fonder kan använda inbäddade derivat för att förstärka rörelserna i ett underliggande index eller en tillgång. Detta ökar potentialen för avkastning, men innebär också att risken ökar i motsvarande grad. Räkneexempel på hävstångseffekt: Om du investerar 100 000 kr i en indexfond med 2X hävstång, och det underliggande indexet faller med 10 %, kommer fondens värde att falla med 20 %. Värdet på din investering minskar då till 80 000 kr med hävstång, istället för 90 000 kr utan hävstång.
Strukturella triggers: Fonder med hybrida strategier innehåller instrument som kombinerar egenskaper från både lån och aktier, såsom CoCo-bonds, konvertibler och preferensaktier. Under stabila marknadsförhållanden agerar dessa fonder som förutsägbara ränteprodukter, men vid en finansiell eller företagsspecifik kris aktiveras inbyggda avtalsvillkor (triggers) automatiskt.
Risken under en kris: Den största risken med hybrida värdepapper under en kris är att utgivaren tillåts ställa in räntebetalningar eller omvandla ränteprodukter till lågt värderade aktier. Denna mekanism gör tillgångarna svåra att värdera oberoende och ökar fondens generella risk i jämförelse med traditionella räntefonder.
Derivatbaserad exponering: Dessa fonder ger exponering mot råvaror (t.ex. olja, guld eller jordbruksprodukter). Eftersom en UCITS-fond inte får äga fysiska råvaror direkt, sker investeringen via tidsbegränsade finansiella derivat.
Rullningskostnader: Eftersom de finansiella derivaten (kontrakten) löper ut måste de regelbundet förnyas. Om de nya kontrakten är dyrare än de gamla uppstår en rullningskostnad (contango), vilket kan leda till att råvarufonden förlorar pengar trots att råvarans faktiska dagspris stiger på världsmarknaden.
Till skillnad från traditionella, icke-komplexa UCITS-fonder – som vanligtvis tillämpar en enkel avgiftsmodell baserad på en fast förvaltningsavgift – avviker komplexa UCITS-fonder ofta genom mer sammansatta avgiftsstrukturer:
Resultatbaserade avgifter: Utöver den ordinarie årliga avgiften tar komplexa UCITS-fonder ofta ut en resultatbaserad avgift (performance fee). Den tas ut om fondens avkastning överstiger ett förutbestämt riktmärke eller en så kallad "high-water mark" (ofta satt i relation till ett jämförelseindex enligt fondens faktablad).
Swing Pricing: På grund av de underliggande tillgångarnas komplexa karaktär eller lägre likviditet kan fondbolag tillämpa Swing Pricing vid större in- och utflöden. Till skillnad från vanliga fonder där transaktionskostnader bärs kollektivt av alla andelsägare, justerar Swing Pricing tillfälligt den NAV-kurs som gäller för den köpande eller säljande investeraren. Det säkerställer att transaktionskostnaderna vid omfattande handel enbart belastar de investerare som orsakar dem, vilket skyddar befintliga, långsiktiga investerare från utspädning.
Informationen på den här sidan upplyser inte dig som investerare om alla risker kopplade till komplexa UCITS-fonder. För att du ska kunna ta ett välgrundat investeringsbeslut och förstå alla produktspecifika villkor, är det helt avgörande att du alltid tar del av fondens faktablad (KID) och prospekt innan du genomför en investering.
När du läst på om komplicerade fonder är det dags att prova dina kunskaper i vårt test. Klarar du det, har du möjlighet att börja handla.
3