De stora årskullarna blir allt äldre och Finland står inför en historisk situation: under de kommande åren kommer större förmögenheter än någonsin tidigare att gå i arv. Arven fördelas dock geografiskt på mycket olika sätt. Någon kan ärva ett gammalt hemställe i glesbygden med ett så lågt marknadsvärde att det inte är ekonomiskt rationellt att ta emot arvet. Medan en annan kan ärva en skuldfri familjebostad mitt i tillväxtcentrum.
Dagens pensionärer är den förmögnaste generationen i Finlands historia. De äger kontanter, värdepapper samt skuldfria bostäder och sommarstugor. Detta syns även hos oss på Nordnet: de största portföljerna finns ofta hos våra äldre kunder. Exempelvis är det genomsnittliga kapitalet i portföljerna för 66–76-åringar cirka 75 000 euro (median 9 700 euro), och för personer över 77 år redan över 118 000 euro (median 11 796 euro).
En längre betalningstid men räntan löper på
Även om ett arv är en gåva från tidigare generationer, medför det ofta huvudbry i form av arvsskatt. Regeringen Orpo förlängde betalningstiden för arvsskatt till tio år, vilket är en betydande lättnad jämfört med den tidigare tidsfristen på två år. Särskilt vid arv som domineras av fastigheter var två år en plågsamt kort tid, i synnerhet om den efterlevande makes besittningsrätt hindrade en försäljning av bostaden för att täcka skatterna.
Reformen har dock en baksida: dröjsmålsräntan. För närvarande är dröjsmålsräntan på arvsskatt referensräntan enligt räntelagen + 2 procentenheter, vilket innebär att den år 2026 är 4,5 %. Ränta betalas på hela skatteskulden under hela betalningstiden.
Betala skatten genast eller utnyttja betalningstiden?
Detta är en klassisk investeringsmatematisk fråga. Om du ärver tillgångar som är lätta att realisera, såsom kontanter eller aktier, väcks frågan: lönar det sig att betala skatten direkt eller låta pengarna förräntas på börsen?
Låt oss ta ett praktiskt exempel:
Du ärver värdepapper och kontanter till ett värde av 100 000 euro. Arvsskatten för en bröstarvinge på detta belopp är 8 700 euro.
- Alternativ A: Du betalar skatten direkt. I portföljen återstår 91 300 euro som växer med ränta på ränta-effekt.
- Alternativ B: Du utnyttjar betalningstiden på 10 år. Du investerar hela beloppet på 100 000 euro på börsen (t.ex. i en diversifierad indexfond) och betalar skatten inklusive dröjsmålsränta först efter 10 år
Börsens historiska genomsnittliga avkastning är cirka 7 %. Dröjsmålsräntan är 4,5 %. Eftersom du får avkastning på hela beloppet, men endast betalar ränta på skattedelen, visar sig beräkningarna snabbt vara till investerarens fördel.
Genom att investera de pengar som egentligen är öronmärkta till skattemyndigheterna använder du på sätt och vis en hävstång för att ackumulera avkastning åt dig själv. Under 10 år med en avkastning på 7 % växer 100 000 euro betydligt mer än vad dröjsmålsräntan på 4,5 % hinner äta upp av den mindre skatteposten.
Hur löste jag situationen själv?
Om arvet består av fastigheter är situationen lite krångligare. Jag ställdes själv inför denna situation när min far gick bort för ett år sedan och jag ärvde en fjärdedel av en bostad och en sommarstuga. Att sälja mina egna välavkastande investeringar för att betala skatterna kändes inte rationellt.
Jag har därför valt att låta mina egna investeringar (förhoppningsvis) samla en bättre avkastning än dröjsmålsräntan och oroar mig för att betala skatt först senare. Det kräver förstås sinnesro och tilltro till marknaden, men det måste en investerare ha i vilket fall som helst.
Resultatet av beräkningarna ska inte betraktas som en investeringsrekommendation eller ett investeringsråd. Beräkningarna är en förenkling av verkligheten. Ett begränsat antal variabler har beaktats. Avkastningsprocenten som anges i exemplen är endast ett antagande. Kalkylen tar inte hänsyn till alla faktorer som i verkligheten påverkar sparbeloppet, såsom inflation, skatter, valutakursförändringar och fondrelaterade kostnader. Kalkylen baserar sig inte på något specifikt sparsätt. Det är omöjligt att säga hur stor den egentliga avkastningen kommer att bli.