UK-rapport 10/2022: BNP, utrikeshandel, statsskuld, räntekostnad, budget, centralbanken, inflation, räntenivå och pundet

Händelser

Det kan eventuellt hjälpa till att tolka de rikligt rapporterade händelserna på marknaden för statsobligationer i Storbritannien under september genom att bekanta sig med bilderna i denna rapport. 1) Storbritanniens statsskuld har vuxit kraftigt under senaste årtionden (bild 7) och är nuförtiden lika stor som landets bruttonationalprodukt, 2) landets centralbanks, Bank of England, balansräkning har samtidigt svullit till oigenkännelighet (bilder 13 och 14) och en stor del av de nytryckta punden har gått åt till att köpa statsobligationer – till att hjälpa staten bära sin skuld och 3) nu när räntorna stiger (bild 16) till följd av den galopperande inflationen (bild 15) samtidigt som BoE hade börjat sitt försök att krympa sin balansräkning brann (den långa) statsobligationsmarknaden i botten – och blixtsnabbt. Upplägget är indentiskt med det i övriga västvärlden: Var skall alla pengar till att bära jättestatsskulden hittas när centralbanken bordeminska på QE (=sedelfinansiering av statsskulden) och om man inteminskar med QE hur skall man då kunna bekämpa inflationen?.

Den nya finansministern torde inte nu ha något annat val än att ta i med budgetunderskottet (bild 11 och 12). Uppgiften försvåras dock bl.a. av att statens ränteutgifter på sin skuld (bild 10) nu ökar betydligt. Räntesituationen av idag illustreras väl av vår långa räntekurva för åren 1960-2022: Händelserna i september vittnar, inte helt överraskande, om att smärttröskeln för räntenivån nuförtiden ligger mycket lågt i en historisk jämförelse.

Den allmänekonomiska situationen på de övriga huvudvalutaområden beskrivs ganska väl av att pundets växelkurs egentligen inte reagerat i någon nämnvärd utsträckningtill en följd av händelserna. Huvudbudskapet tycker vi är rätt klart: Statsobligationsmarknaderna inom Euro-området och i USA är i en mer eller mindre identisk situation.

RAPPORT

Vår bildrapport ämnad att beskriva den brittiska nationalekonomins utveckling. Datamaterialet bakom de 17 graferna har vi samlat från följande öppna källor: ons.gov.uk (Office for National Statistics), ecb.europa.eu (Europeiska centralbanken)och oecd.org (OECD – Organisation for Economic Co-operation and Development).

Att observera angående årtalen i rapporten:

1. Det brittiska budgetåret (“financial year”) börjar den första april, och slutar den sista mars nästa år (t.ex.budgetåret2021/2022 innebär 1.4.2021 – 31.3.2022).
2. Centralbankens (Bank of England) årliga balansomslutningar härstammar från slutet av februari för varje år, i enlighet med centralbankens årsrapport.

BRUTTONATIONALPRODUKT OCH UTRIKESHANDEL

Bild 1 Förenade Kungariketsbruttonationalprodukt för budgetåren 1990-2021, och kvartalsvis för det pågående budgetåret.

Bild 2 Den brittiska ekonomins olika sektorers procentuella andel av bruttonationalprodukten år 2020.

Bild 3 Förenade Kungariktes bytesbalans för budgetåren 1990-2022 i miljoner pund samt som procentuell andel av bruttonationalprodukten.

Bild 4 Förenade Kungarikets export 2022.

Bild 5 Sammanfattning av Förenade Kungarikets varuexport.

Bild 6 Sammandrag av Förenade Kungarikets export av tjänster.

STATSSKULD

Bild 7 Förenade Kungariketsstatsskuld på årsnivå för budgetåren 1997/1998 – 2021/2022 och på månadsnivå för de pågående budgetåret.

Bild 8 Förenade Kungariketsbruttonationalprodukt och statsskuld på kalenderårsnivå 1998-2021, samt på kvartalsnivå för det pågående kalenderåret.

STATSSKULD OCH RÄNTEKOSTNADER

Bild 9 Förenade Kungarikets statsskuld och ränteutgifter på budgetårsnivå 1997/1998 – 2021/2022.

Bild 10 Förenade Kungariketsstatsskulds räntekostnad, kumulativ månadsutveckling enligt budgetår.

BUDGETBALANS

Bild 11 Förenade Kungariketsbudgetbalans (över-/underskott), kumulativ månadsutveckling enligt budgetår.

Bild 12 Förenade Kungariketsbudgetbalans (över-/underskott) på budgetårsnivå för budgetåren 1997/1998 – 2021/2022.

CENTRALBANKEN

Bild 13 Centralbankens (Bank of England) balansomslutning och räntan på brittiska statsobligationer med 10 års maturitet, på årlig nivå 2000 – 2022, och på månatlig nivå för den pågående årsrapportsperioden.

Bild 14 Centralbankens (Bank of England) balansomslutning och räntan på brittiska statsobligationer med 10 års maturitet, på årlig nivå 1960 – 2022.

INFLATION

Bild 15 Årlig procentuell förändring i Retail Price Index 1945- oktober 2022.

RÄNTENIVÅ

Bild 16 Räntan på brittiska statsobligationer med 10 års maturitet, 1960-2022.

VALUTA

Bild 17 Valutakurs, Euro (€)/Pund (£), 1999-2022

Tutustu Zenostockin koko sisältöön | Bekanta dig med Zenostocks hela innehåll

Pelaa osakebiljardia | Spela aktiebiljard

Zenostock on verkossa toimiva osakkeiden ja osakesalkkujen etsintä- ja tutkimuspalvelu, joka tuottaa ideoita ja arvokasta tietoa itsetoimiselle osakesijoittajalle. Palvelu toimii kokeneiden salkunhoitajien työkaluna ja on sittemin avattu kaikille pörssinoteeratuista osakkeista kiinnostuneille sijoittajille. Palvelun tavoitteena on tunnistaa alhaisesti hinnoitellut osakkeet.

Tämä blogi sisältää Zenostock-palvelussa julkaistavia artikkeleita.

Zenostock är en nättjänst ämnad för att söka efter och forska i aktier och aktieportföljer. Tjänsten producerar idéer och värdefull information för den självständige aktieplaceraren. Zenostock fungerar som arbetsredskap för erfarna professionella portföljförvaltare och har sedermera gjorts tillgänglig för den aktieintresserade allmänheten. Zenostocks huvudsakliga syfte är att hitta underprisatta aktier.

Denna blog innehåller artiklar publicerade i Zenostock-tjänsten.

---

Tämän artikkelin sisältö ei ole sijoitustutkimusta, rahoitusanalyysiä eikä sijoitusneuvontaa, eikä artikkelin sisältöä saa tulkita minkään­laisena suosituksena ostaa tai myydä mitään osaketta tai sijoitus­kohdetta. Mitään takeita tämän artikkelin sisällön oikeel­lisuudesta ei voida antaa. Jos tämän artikkelin lukija haluaa muodostaa jostain osakkeesta tai sijoitus­kohteesta mielipiteen mahdollista sijoituspäätöstä varten, vastaa hän tästä vain ja ainoastaan itse. Tässä tapauksessa suosittelemme, että lukija joko itse tai mahdollisen sijoitus­neuvojansa kanssa hankkivat lisätietoa asiasta.

Zenito Oy julkaisee artikkeleita aiheista, jotka Zenito Oy syystä tai toisesta pitää mielenkiintoisina. Tämä ei tarkoita sitä, että asia objektiivisesti tarkasteltuna olisi mielenkiintoista tai relevanttia.

Innehållet i denna artikel är inte investerings- eller finansanalys och inte heller investerings­rådgivning. Artikelns innehåll får inte heller ses som någon form av rekommendation att köpa eller sälja någon aktie eller annat placeringsobjekt. Inga garantier angående innehållets riktighet i denna artikel kan ges. Ifall läsaren av denna artikel vill forma en åsikt beträffande någon aktie eller något placerings­objekt för ett eventuellt placeringsbeslut, ansvarar läsaren och enbart läsaren själv för detta. I detta fall rekommenderar vi att läsaren antingen själv eller tillsammans med sin eventuella investerings­rådgivare införskaffar tilläggsinformation angående saken.

Zenito Oy publicerar artiklar om ämnen, som Zenito Oy av en eller annan orsak anser vara intressanta. Detta betyder inte att ämnet, objektivt sett, skulle vara intressant eller relevant.

Tällä sivulla ja linkeistä avautuvan materiaalin on tuottanut ja toimittanut Zenostock. Nordnet Bank AB (Nordnet) ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Näin ollen Zenostock vastaa materiaalista ja siitä, että materiaali noudattaa sovellettavia lakeja ja säädöksiä, ei Nordnet.

Materiaali ei ole yksilöllistä sijoitusneuvontaa. On tärkeää, että sijoittajana teet sijoituspäätöksen harkitusti, esimerkiksi perustat sijoituspäätöksen omaan arvioosi eri lähteistä saaduista tiedoista. Nordnet ei vastaa mistään välittömästä tai välillisestä vahingosta tai menetyksestä, jotka johtuvat tämän sivun tietojen käytöstä. Aineistoa ei saa kopioida ilman Nordnetin nimenomaista suostumusta.

On mahdollista, että Nordnetillä voi olla omistuksia arvopapereissa, joita esitellään tässä materiaalissa. Tällaiset mahdolliset omistukset on hankittu ainoastaan hallinnollisista syistä, eli niillä ei tavoitella voittoa.

Nordnetin toimintaa valvoo Ruotsin valvontaviranomainen, Finansinspektionen. Lisäksi Nordnetin Suomen sivuliikkeen toimintaa valvoo menettelytapojen osalta Suomen Finanssivalvonta.

Sijoittamiseen osake- ja pääomamarkkinoilla liittyy aina riskejä. Historiallinen tuotto ja kehitys ei ole tae tulevasta tuotosta. Sijoitusten arvo ja tuotto voi nousta tai laskea, ja sijoittaja voi menettää sijoittamansa pääoman kokonaan.