Suvi Tuppurainen
De stora förändringar som påverkat finansvärlden, såsom pandemin och kriget i Ukraina, har inte avskräckt finländska privatinvesterare från att investera. Hållbart placerande har behållit sin roll bland icke-professionella investerare, och i synnerhet nya investerare på marknaden väljer att fokusera sin investeringsstrategi på hållbarhet. Däremot är den nya SFDR-fondklassificeringen för hållbar utveckling fortfarande dåligt känd. En akademisk studie som genomförts i samarbete med Nordnet av över 13 000 privata investerare belyser detta perspektiv.
Hållbar placering har etablerat sin roll bland privata investerare
Enligt undersökningen beaktar 52 % av de finländska privata investerarna ESG-aspekter när de fattar investeringsbeslut. 56 % av de som frågades tror att de ekonomiska motiven för ansvarsfulla investeringar kommer att öka i framtiden. De vanligaste strategierna för ansvarsfulla investeringar är:
- 41 % tematiskt sparande (t.ex. temafonder)
- 25 % positiv screening
- 25 % negativ screening
- 15 % best-in-class screening
Som de största hindren för ansvarsfulla investeringar anser respondenterna att bristen på tillförlitliga ESG-data och företagsskandaler och gröntvätt i anslutning till ansvarsfulla investeringar gör att man tvivlar på tillförlitligheten hos befintliga ESG-data.
Resultaten av en undersökning som genomfördes för två år sedan och som besvarades av över 5 000 respondenter är mycket likartade.
Finansvärldens förändringar och dess påverkan på investeringsbeteendet
Enligt undersökningen har stora förändringar som påverkat finansvärlden, såsom pandemin eller kriget i Ukraina, inte avskräckt privata investerares investeringsintresse. Resultaten visar att de stora förändringarna i världen inte har haft någon större inverkan på privata investerares investeringsbeteende, eftersom 74% av privata investerare inte förlorade någon inkomst under pandemin. Även i övriga fall var inkomstförlusterna i genomsnitt små.
Hos cirka en tredjedel av de svarande har pandemin inte påverkat placeringsbeteendet på något sätt. Däremot uppger en dryg fjärdedel av de svarande att kriget i Ukraina har påverkat deras tänkande. Under pandemin kom nya investerare in på placeringsmarknaden, och nästan 20% av de svarande uppger att de har börjat investera just under pandemin. En närmare granskning av förändringarna i placeringarna visar att i synnerhet traditionella investerare har utnyttjat marknadsvolatiliteten och investerat mer av sina tillgångar. Däremot har nya investerare som kommit in på marknaden valt en ansvarsfull investeringsstrategi. Globala händelser som berör finansvärlden har inte lett till någon större försäljning bland privata investerare.
| Pandemin har inte påverkat mitt investeringsbeteende | 36 % |
| Kriget i Ukraina har fått mig att fundera på hur jag investerar | 27,5 % |
| Jag började investera under pandemin eftersom det fanns flera lockande placeringsalternativ på marknaden | 19,9 % |
| Jag investerar märkbart mer eftersom marknadspriserna lockar | 18,8 % |
| Jag drog nytta av den höga marknadsvolatiliteten och fick kortsiktiga avkastningar | 18,2 % |
| Jag har börjat välja mer hållbara placeringsobjekt | 17,9 % |
| Jag har bytt typ av placeringsobjekt (till exempel från aktier till indexfonder eller från fastigheter till aktier) | 15,5 % |
| Jag har sålt en del av mina investeringar eftersom jag var orolig över de stora svängningarna på marknaden. | 13,8 % |
| På grund av pandemin har jag färre tillgångar tillgängliga för långsiktiga investeringsobjekt (inklusive bostadslån, pensionsinvesteringar) | 9,3 % |
| Jag har börjat ifrågasätta hållbart placerande | 7,1 % |
| Jag har sålt mina kryptoinvesteringar | 2,7 % |
SFRD-fondklassificeringarna tycks okända
EU:s lagstiftning om hållbar finansiering framskrider snabbt och ger investeraren mycket ny information. Till exempel förordningen om information om hållbar finansiering (SFDR) kräver att investerare ska få information om investeringsobjektets hållbarhet. I praktiken delas fonderna in i mörkgröna (artikel 9), ljusgröna (artikel 8) och andra (artikel 6). Mörkgröna är hållbara investeringar, medan fonder som tillhör artikel 6 inte alls har hållbarhetsmål.
Enligt undersökningen känner 73 % av investerarna inte till SFDR-klassificeringen alls. Av de 27 % som känner till SFDR påverkas endast var tredje persons investeringsbeslut. Hållbara investerare känner till SFDR-klassificeringen lite bättre än traditionella investerare, men även bland dem är andelen som känner till klassificeringen endast 37 %. Syftet med denna standard är att hjälpa investerare att välja hållbara investeringsobjekt i sin portfölj och att minska grönmålning som kan uppkomma i samband med marknadsföringen av fonderna. Finansinspektionen i Finland har meddelat att endast mörkgröna eller ljusgröna fonder kan använda hållbarhetsbegrepp som t.ex. hållbar, ESG och ansvarsfull i fondens namn.
Slutsatsen är att SFDR-klassificeringarna ännu inte är så välkända bland privata investerare, även om majoriteten av investerarna redan väljer en ansvarsfull investeringsstrategi.
Undersökningens bakgrund: Forskningsprojektet genomfördes av biträdande professorerna Hanna Silvola and Emilia Vähämaa (Hankens handelshögskola) och professor Bonnie Buchanan (University of Surrey, UK). Forskningsmaterialet har samlats in med hjälp av ett frågeformulär i samarbete med Nordnet. Nordnet hjälpte forskningsgruppen att nå ut till mottagarna. Enkätmaterialet samlades in under perioden 15.12.2022-31.1.2023. Enkäten besvarades av över 13 000 privata investerare.
Bekanta dig med Nordnets ESG-verktyg
För oss inom finansbranschen innebär ansvarsfullhet bland annat att vi gör det så enkelt som möjligt att hitta hållbarhetsklassificerade placeringsobjekt. Eftersom man via Nordnet kan placera i tusentals olika placeringsobjekt är det viktigt att man kan sålla fram de mest ansvarsfulla – och å andra sidan utesluta sådana som inte uppfyller de hållbarhetskriterier som användaren själv ställt upp. Läs mer om ansvarsfulla investeringar och bekanta dig med Nordnets ESG-verktyg nedan.
