Zenostock
Händelser under månaden
Har en räntemarknadsvarning utfärdats?
Eurosystemets (= ECB + medlemsländernas nationella centralbanker) balansräkning har minskat med betydliga 830 miljarder euro jämfört med rekordnivån på 8 817 miljarder från 5-2022 och står nu i 7 987 miljarder. Utvecklingen har varit blixtsnabb och praktiskt taget hela minskningen har kommit under två månader. Det handlar om den överlägset största och snabbaste likviditetsåtstramningen under Eurosystemets historia och ännu har man inte ens rört i QE-portföljen.
Monstertillväxten av Eurosystemets balansräkning under gångna dryga tio års period syns som bekant främst på två egendomsrader i centralbankssystemets balansräkning: (sedelfinansierade) obligationsportföljen bestående av huvudsakligen statsobligationer emitterade av euroländerna samt den andra posten (frikostiga) längre återfinansieringskrediter för banksektorn.
Bankerna betalar nu tillbaka sina centralbankskrediter – likviditeten stramas åt betydligt?
Den snabba minskningen i balansräkningen under gågna två månader kommer i sin helhet från den sistnämnda posten. I slutet av oktober 2022 stod beståndet av långa bankkrediter utgivna av Eurosystemet i 2 116 miljarder euro och nu, per den 13.1.2023, är saldot 1 321 miljarder. Bakgrunden står att läsas i ECB:s beslut och pressmeddelande daterat den 27.10.2022: “ECB recalibrates targeted lending operations to help restore price stability over the medium term”.
Detta innebär antagligen ungefär det att återfinansieringskrediternas ränta höjs mot gällande styrräntenivå och samtidigt underlättas tidig återbetalning av krediterna för de som så önskar. Bankerna har nu på basen av förändringar i centralbanksbalansräkningen återbetalat i stor utsträckning. Bakgrunden till beslutet är ECB:s önskan att strama åt banklikviditeten, minska penningmängden och på detta sätt också denna väg komma åt inflationen.
Det andra (och mycket större) projektet har ej ännu inletts
Och hur går det med den andra, och mycket större, jättebalansräkningsposten? Den senaste uppgiften ger vid handen att Eurosystemet skall inleda sitt försök att gradvis minska på sitt bestånd av (sedelfinansierade) obligationer i mars 2023. Detta sker som bekant genom att centralbanken löpande låter bli att förnya en del av förfallna obligationer inom QE-portföljen.
Av detta följer naturligtvis att någon annan, utöver att sköta om utauktionerade nya ‘underskottsstatsobligationer’ också måste absorbera de förfallna QE-obligationerna som Eurosystemet låter bli att fönya.
Som påminnelse kan konstateras att inget “riktigt” placeringskapital behövde i överhuvudtaget någon utsträckning alls besväras med statslåneköp under sjuårsperioden 2015-6/2022 då Eurosystemet med för ändamålet nytryckta euron förvärvade obligationer till ett belopp som var mer än dubbelt större än hela ökningen i statskulden inom euro-området under motsvarande period.
(Det behöver kanske inte betraktas som något större underverk att obligationsräntorna till en följd av detta sjönk under nämnda period).
Euro-området och ‘Whatever it takes’-periodens förändringsbild
Man inledde sin QE-verksamhet inom Euro-området under början av 2015. Bilden nedan visar förändringen i BNP, statsskuld (=central government debt), centralbanksbalansen och QE-portföljen under perioden 2015-6/2022:
Det vi nu alla med hjärtat i halsgropen får börja följa med är hur det till slut kommer att gå för den grå stapeln då den blåa och orangefärgade borde minskas – detta framförallt om den gula fortsättningsvis hålls på höga nivåer? Kommer systemet att, så att säga, klara av lite havsvatten?
==================================================================================
Läget vid slutet av den föregående månaden (BILD 1):
1. Utvecklingen av Eurosystemets balansräkning till och med månadsskiftet innan artikeln publiceras. Tio år på årlig nivå och det pågående året på månatlig nivå. I samma graf finns även Tysklands tioåriga statsobligations ränteutveckling under samma observationsperiod. I grafen åskådliggörs det omvända samband som finns mellan den långa obligationsräntan och centralbankernas balansräkningars slutsumma – detta är röda tråden i denna historia.
Läget vid slutet av månaden före det (BILD 2-4):
2. Eurosystemets balansräknings slutsummas utveckling på medlemsstatsnivå till och med två månadsskiften innan artikeln publiceras. Tio år på årlig nivå och det pågående året på månatlig nivå. Här ska man lägga märke till att då man aggregerar de enskilda euroländernas centralbankernas balansräkningars slutsummor får man en större summa än slutsumman för Eurosystemets balansräkning. Detta beror på att de sk. Target2-fordringarna och -skulderna nollställs på Eurosystemsnivå.
3. Eurosystemets ‘QE’-obligationsmängds landsspecifika utveckling till och med två månader före artikeln publicerades. Tio år på årlig nivå och det pågående året på månatlig nivå. (QE= ‘quantitative easing’= stats- och övriga obligationer köpta med nya pengar tryckta för ändamålet).
4. Vissa av Eurosystemets euroländers centralbankers inbördes Target2-saldons utveckling till och med två månader före artikeln publicerades. Tio år på årlig nivå och det pågående året på månatlig nivå.
Då denna månatliga centralbanksartikel publiceras har vi även uppdaterat Zenostocks centralbanksrapports databas med den senaste datan för respektive länder.
Källa: European Central Bank, Statistical Data Warrehouse och euroländernas centralbankers webbsidor
CENTRALBANKERNAS BALANSRÄKNINGARDECEMBER 2022
Bild 1 Eurosystemets balansräknings slutsumma till och med förra månadens slut, publicerad månatligen av Europeiska Centralbanken. Staplarna består av två olika delar, ‘QE’-värdepappren i blått och resten av centralbankens balansräknings tillgångssida i grönt. Enheten är miljarder euro. Det omvända samband mellan den långa obligationsräntan och centralbankernas balansräkningars slutsumma åskådliggörs i grafen – detta är röda tråden i denna historia.
Bild 2 Euroländernas centralbankers balansräkningars slutsummors aggregerade summa inklusive respektive länders Target2-saldon, två månader tillbaka
Bild 3 Eurosystemets QE-obligationsmängds landsspecifika utveckling till och med två månader tillbaka
Bild 4 Utvalda euroländers Target2-saldons utveckling till och med två månader tillbaka
Undersök närmare med hjälp av Zenostocks centralbanksrapport
Tutustu Zenostockin koko sisältöön | Bekanta dig med Zenostocks hela innehåll
Pelaa osakebiljardia | Spela aktiebiljard
Zenostock on verkossa toimiva osakkeiden ja osakesalkkujen etsintä- ja tutkimuspalvelu, joka tuottaa ideoita ja arvokasta tietoa itsetoimiselle osakesijoittajalle. Palvelu toimii kokeneiden salkunhoitajien työkaluna ja on sittemin avattu kaikille pörssinoteeratuista osakkeista kiinnostuneille sijoittajille. Palvelun tavoitteena on tunnistaa alhaisesti hinnoitellut osakkeet.
Tämä blogi sisältää Zenostock-palvelussa julkaistavia artikkeleita.
Zenostock är en nättjänst ämnad för att söka efter och forska i aktier och aktieportföljer. Tjänsten producerar idéer och värdefull information för den självständige aktieplaceraren. Zenostock fungerar som arbetsredskap för erfarna professionella portföljförvaltare och har sedermera gjorts tillgänglig för den aktieintresserade allmänheten. Zenostocks huvudsakliga syfte är att hitta underprisatta aktier.
Denna blog innehåller artiklar publicerade i Zenostock-tjänsten.
Tämän artikkelin sisältö ei ole sijoitustutkimusta, rahoitusanalyysiä eikä sijoitusneuvontaa, eikä artikkelin sisältöä saa tulkita minkäänlaisena suosituksena ostaa tai myydä mitään osaketta tai sijoituskohdetta. Mitään takeita tämän artikkelin sisällön oikeellisuudesta ei voida antaa. Jos tämän artikkelin lukija haluaa muodostaa jostain osakkeesta tai sijoituskohteesta mielipiteen mahdollista sijoituspäätöstä varten, vastaa hän tästä vain ja ainoastaan itse. Tässä tapauksessa suosittelemme, että lukija joko itse tai mahdollisen sijoitusneuvojansa kanssa hankkivat lisätietoa asiasta.
Zenito Oy julkaisee artikkeleita aiheista, jotka Zenito Oy syystä tai toisesta pitää mielenkiintoisina. Tämä ei tarkoita sitä, että asia objektiivisesti tarkasteltuna olisi mielenkiintoista tai relevanttia.
Innehållet i denna artikel är inte investerings- eller finansanalys och inte heller investeringsrådgivning. Artikelns innehåll får inte heller ses som någon form av rekommendation att köpa eller sälja någon aktie eller annat placeringsobjekt. Inga garantier angående innehållets riktighet i denna artikel kan ges. Ifall läsaren av denna artikel vill forma en åsikt beträffande någon aktie eller något placeringsobjekt för ett eventuellt placeringsbeslut, ansvarar läsaren och enbart läsaren själv för detta. I detta fall rekommenderar vi att läsaren antingen själv eller tillsammans med sin eventuella investeringsrådgivare införskaffar tilläggsinformation angående saken.
Zenito Oy publicerar artiklar om ämnen, som Zenito Oy av en eller annan orsak anser vara intressanta. Detta betyder inte att ämnet, objektivt sett, skulle vara intressant eller relevant.
Tällä sivulla ja linkeistä avautuvan materiaalin on tuottanut ja toimittanut Zenostock. Nordnet Bank AB (Nordnet) ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Näin ollen Zenostock vastaa materiaalista ja siitä, että materiaali noudattaa sovellettavia lakeja ja säädöksiä, ei Nordnet.
Materiaali ei ole yksilöllistä sijoitusneuvontaa. On tärkeää, että sijoittajana teet sijoituspäätöksen harkitusti, esimerkiksi perustat sijoituspäätöksen omaan arvioosi eri lähteistä saaduista tiedoista. Nordnet ei vastaa mistään välittömästä tai välillisestä vahingosta tai menetyksestä, jotka johtuvat tämän sivun tietojen käytöstä. Aineistoa ei saa kopioida ilman Nordnetin nimenomaista suostumusta.
On mahdollista, että Nordnetillä voi olla omistuksia arvopapereissa, joita esitellään tässä materiaalissa. Tällaiset mahdolliset omistukset on hankittu ainoastaan hallinnollisista syistä, eli niillä ei tavoitella voittoa.
Nordnetin toimintaa valvoo Ruotsin valvontaviranomainen, Finansinspektionen. Lisäksi Nordnetin Suomen sivuliikkeen toimintaa valvoo menettelytapojen osalta Suomen Finanssivalvonta.
Sijoittamiseen osake- ja pääomamarkkinoilla liittyy aina riskejä. Historiallinen tuotto ja kehitys ei ole tae tulevasta tuotosta. Sijoitusten arvo ja tuotto voi nousta tai laskea, ja sijoittaja voi menettää sijoittamansa pääoman kokonaan.
