Den svaga eurons hemliga styrka

Den svaga Euron har alltid också haft en styrka

Euro-valutan och dess garant, centralbanksväsendet Eurosystemet, lider som kännt av ett flertal krämpor och befinner sig för tillfället i en speciellt besvärlig situation. Euro-området har dock objektivt sett alltid också haft en, måhända mindre känd, styrka: Vårt valuta-område är hela världens klart största ägare av guldtackor. Under vår svaga Euro-valuta ligger alltså som ’säkerhet’ en ansenlig mängd av den starkaste valutan av dem alla, guld. Vårt ’euroguld’ har dock under senare tid onekligen blivit lite svårt att upptäcka under den sedelfinansierade eurohögen. Men efter en liten röjning och inventering hittar man den nog: Ett jättelikt, världens största, guldfynd. Som tur har man inte sålt det!!

Eurosystemets egna kapital på väg att förbrukas

Kort om dagsläget ur centralbanksväsendets balansräknings synvinkel: Eurosystemets (ECB + medlemsländernas nationella centralbanker) balansräkning per 28.6.2022 var 8835 miljarder euro. Innan finanskrisen var motsvarande siffra 1150 mrd. De sedan dess nytryckta eurona har gått till två huvudsakliga addresser: obligationer för 5130 mrd (huvudsakligen medlemsländernas statslån) och 2198 mrd fördelaktig återfinansiering för banksektorn (LTRO, TLTRO etc.). Eurosystemets egentliga egna kapital är däremot, i förhållande till dagsbalansräkningen, mycket blygsamma 114 mrd (1,2% av balansräkningen) och värderegleringskontot är 598 mrd (6,7%).

Under 2022 har de långa räntorna inom euro-området stigit betydligt, ca. 200-300 räntepunkter. Om du sitter på en 5.000+ miljarders obligationsportfölj med en, säg, 5 års snittmaturitet, förvävat till en nollränteavkastning, dvs till alla tiders högsta pris, innebär detta att ditt återförsäljningsvärde har sjunkit med ca. 500 mrd. Centralbankerna är visserligen inte tvungna att boka sitt obligationsinnehav till marknadsvärde men kärnbudskapet är klart: Eurosystemets soliditet börjar vara förbrukat.

Eurons ’guldhalt’

Euro-området är världens största ägare av guldtackor: 10 600 ton (varav Tyskland 3 369, Italien 2 451, Frankrike 2 436, Holland 612, ECB 504 och alla övriga euro-länder tillsammans 1 228 ton). Guldets dollarpis står i skrivande stund i USD 1 810 per uns. Guldets (och silvrets) enhet är troy uns eller 31,1 gram, 1 ton guld är följaktligen 32 150 uns och 10 600 ton blir 340,8 miljoner uns. Då eurons dollarkurs för tillfället står i 1,043 blir dagsvärdet på vårt guld-innehav i euro-området 590 miljarder euro (=([340,8 mOz x 1810 USD] / 1,043)).

Om vi dividerar detta värde med det totala nominella värdet på samtlig euron tryckta av Eurosystemet (=euro-områdets centralbanksväsende bestående av summan av ECB och de nationella euro-ländernas centralbanker) som alltså var 8 835 miljarder euro den 28.6.2022 får vi till resultat 6,7 %. Detta kallar vi i detta sammanhang för “Euro-valutans guldhalt”.

”All-time-low”

I bilden nedan har vi gjort denna samma division från år 2006 fram till idag. Eurons guldhalt har kraschat och står för tillfället stadigt på bottnet av sin (korta) historia:

Läget har försvårats

Eurosystemet, likt Federal reserve, har alltså inte långt från tiodubblat sina balansräkningar sedan tiden innan finanskrisen. Nu, som en direkt följd av detta, har Eurosystemet samtidigt både ett inflationsproblem och ett soliditetsproblem i sin egna balansräkningen. Då vi till detta nu tyvärr måste tillägga det ytterst ovälkomna ränteskillnads-problemet mellan de olika medlemsländernas statsobligationer är spelet så att säga öppnat på nytt och ECB står eventuellt (igen) inför sin viktigaste uppgift av dem alla: ‘Rädda euron’.

Men denna gång är situationen svårare och den anländer vid en ytterst ofördelaktig tidpunkt. Inflationsbekämpningen borde innebära en minskning av penningmängden (=balansomslutningen) medan botemedlet för ränteskillnads-problemet skulle kräva sedelfinansierade obligationsköp vars effekt på penningmängden blir den motsatta.

Guldpriset och Eurosystemets egna kapital

Om någon vore av den åsikten att 1) Eurosystemets soliditet borde förstärkas och 2) att detta borde hända utan krav på tilläggskapitalisering av medlemsländerna fästes blicken osökt på balansräkningsraden för centralbankernas guldinnehav.

Exempelkalkyl 1

Men för att ha någon nytta av det stora guldinnehavet måste dess värde först bli högre – mycket högre. Låt oss då börja med att återställa eurons ’guldhalt’ till exv. nivån innan finanskrisen, 18,4 %. För detta krävs ett guldpris på 4970 dollar per uns. Då skulle guldpriset och balansräkningsökningen följt varandra under perioden 2006-2022. Följden för balansräkningen, och dess egna kapital, av detta vore + 1000 mrd €:

Exempelkalkyl 2

Eftersom penningpolitiken och centralbanksverksamheten redan färdigt och så länge varit mycket besynnerlig, oklar och t.o.m. radikal kan vi lika väl tillägga följande förslag:

Låt oss höja guldpriset riktigt ordentligt, till 20000 dollar och samtidigt utnyttja detta nya balansräkningsutrymme till att skriva ner Eurosystemets obligationsinnehav (QE) till noll, dvs efterge skulderna. Nu sjönk också medlemsländerna statsskuldsättning riktigt ordentligt. Balansräkningskonsekvens av exempelkalkyl 2:

Vaddå..

Vad hände? Vi delvaverade (dramatiskt) eurons värde mot guld och skapade utrymme inom centralbanksväsendet för att efterge/skriva ner statsskuld.

Men vilka alla andra konsekvenser skulle då detta få, hur skulle man ens få upp guldpriset till dessa nivåer, och ECB hade väl knappast råd att försvara ett sådant pris, vad skulle hända åt räntorna, åt inflationen, Eurosystemet är ju inte världens enda guldägare vad skulle övriga världen säga, borde inte (världens näststörsta guldägare) USA också delta . .? Bra frågor.

Slutligen

Nå, detaljerna i kalkylerna utgör inte storyns centrala budskap utan huvudsyftet är att fästa läsarens uppmärksamhet vid att det finns en sådan stor “fri” och äkta egendomsrad i Eurosystemets balansräkning vars värde kunde få en stor betydelse.

Denna artikels huvudsakliga uppgift är att ge bakgrundsinformation för att fundera på följande fråga:

’Räkna upp alla sätt du kommer på med vilka Eurosystemets soliditet kunde förstärkas’.

Tutustu Zenostockin koko sisältöön | Bekanta dig med Zenostocks hela innehåll

Pelaa osakebiljardia | Spela aktiebiljard

Zenostock on verkossa toimiva osakkeiden ja osakesalkkujen etsintä- ja tutkimuspalvelu, joka tuottaa ideoita ja arvokasta tietoa itsetoimiselle osakesijoittajalle. Palvelu toimii kokeneiden salkunhoitajien työkaluna ja on sittemin avattu kaikille pörssinoteeratuista osakkeista kiinnostuneille sijoittajille. Palvelun tavoitteena on tunnistaa alhaisesti hinnoitellut osakkeet.

Tämä blogi sisältää Zenostock-palvelussa julkaistavia artikkeleita.

Zenostock är en nättjänst ämnad för att söka efter och forska i aktier och aktieportföljer. Tjänsten producerar idéer och värdefull information för den självständige aktieplaceraren. Zenostock fungerar som arbetsredskap för erfarna professionella portföljförvaltare och har sedermera gjorts tillgänglig för den aktieintresserade allmänheten. Zenostocks huvudsakliga syfte är att hitta underprisatta aktier.

Denna blog innehåller artiklar publicerade i Zenostock-tjänsten.

Tämän artikkelin sisältö ei ole sijoitustutkimusta, rahoitusanalyysiä eikä sijoitusneuvontaa, eikä artikkelin sisältöä saa tulkita minkään­laisena suosituksena ostaa tai myydä mitään osaketta tai sijoitus­kohdetta. Mitään takeita tämän artikkelin sisällön oikeel­lisuudesta ei voida antaa. Jos tämän artikkelin lukija haluaa muodostaa jostain osakkeesta tai sijoitus­kohteesta mielipiteen mahdollista sijoituspäätöstä varten, vastaa hän tästä vain ja ainoastaan itse. Tässä tapauksessa suosittelemme, että lukija joko itse tai mahdollisen sijoitus­neuvojansa kanssa hankkivat lisätietoa asiasta.

Zenito Oy julkaisee artikkeleita aiheista, jotka Zenito Oy syystä tai toisesta pitää mielenkiintoisina. Tämä ei tarkoita sitä, että asia objektiivisesti tarkasteltuna olisi mielenkiintoista tai relevanttia.

Innehållet i denna artikel är inte investerings- eller finansanalys och inte heller investerings­rådgivning. Artikelns innehåll får inte heller ses som någon form av rekommendation att köpa eller sälja någon aktie eller annat placeringsobjekt. Inga garantier angående innehållets riktighet i denna artikel kan ges. Ifall läsaren av denna artikel vill forma en åsikt beträffande någon aktie eller något placerings­objekt för ett eventuellt placeringsbeslut, ansvarar läsaren och enbart läsaren själv för detta. I detta fall rekommenderar vi att läsaren antingen själv eller tillsammans med sin eventuella investerings­rådgivare införskaffar tilläggsinformation angående saken.

Zenito Oy publicerar artiklar om ämnen, som Zenito Oy av en eller annan orsak anser vara intressanta. Detta betyder inte att ämnet, objektivt sett, skulle vara intressant eller relevant.

Tällä sivulla ja linkeistä avautuvan materiaalin on tuottanut ja toimittanut Zenostock. Nordnet Bank AB (Nordnet) ei ole osallistunut materiaalin laatimiseen eikä ole tarkistanut sen sisältöä tai tehnyt sisältöön muutoksia. Näin ollen Zenostock vastaa materiaalista ja siitä, että materiaali noudattaa sovellettavia lakeja ja säädöksiä, ei Nordnet.

Materiaali ei ole yksilöllistä sijoitusneuvontaa. On tärkeää, että sijoittajana teet sijoituspäätöksen harkitusti, esimerkiksi perustat sijoituspäätöksen omaan arvioosi eri lähteistä saaduista tiedoista. Nordnet ei vastaa mistään välittömästä tai välillisestä vahingosta tai menetyksestä, jotka johtuvat tämän sivun tietojen käytöstä. Aineistoa ei saa kopioida ilman Nordnetin nimenomaista suostumusta.

On mahdollista, että Nordnetillä voi olla omistuksia arvopapereissa, joita esitellään tässä materiaalissa. Tällaiset mahdolliset omistukset on hankittu ainoastaan hallinnollisista syistä, eli niillä ei tavoitella voittoa.

Nordnetin toimintaa valvoo Ruotsin valvontaviranomainen, Finansinspektionen. Lisäksi Nordnetin Suomen sivuliikkeen toimintaa valvoo menettelytapojen osalta Suomen Finanssivalvonta.

Sijoittamiseen osake- ja pääomamarkkinoilla liittyy aina riskejä. Historiallinen tuotto ja kehitys ei ole tae tulevasta tuotosta. Sijoitusten arvo ja tuotto voi nousta tai laskea, ja sijoittaja voi menettää sijoittamansa pääoman kokonaan.